-   Bilden är tydlig, säger Peter. Efterfrågan är fortsatt stark på ekologiska varor. Lika tydligt är det att försäljningsökningen av ekologiskt planat ut lite. Flera orsaker nämndes, dels att flera faktorer seglat upp som lika viktiga för konsumenten som svenskt och lokalproducerat. Trenden med mera vego är också tydlig, gärna ekodito, vilket för bönder kan låta lite paradoxalt. Under galan föreläste flera talare på temat just hur viktiga djuren är i det ekologiska lantbruket, genom sin omvandling av ogrässanerande vall till växtnäring, mjölk, kött, biologisk mångfald och mullbyggnad.

Kravs pris Årets omläggare gick till Havors gård, Havdhem på Gotland som sysslar med ekologisk grisproduktion som drivs av LRF-medlemmarna Hanna, Håkan och Niklas Hermansson.  

I samband med galan släpps alltid årets marknadsrapport om den ekologiska branschen. I den framgår att försäljningen av ekolivsmedel i Sverige ökade 2017 med några procent till 28 miljarder, vilket är 9,3 procent av den totala livsmedelsförsäljningen. Ekowebs långtidsprognos till 2025 är oförändrad med en bedömning att eko då kommer att utgöra 15-16 procent av värdet och ca 45 miljarder kronor.

Många aktörer pratar export. Inte minst Arla beskriver att eko är insteget för dem på nya marknader där det redan finns starka konkurrenter. Exporten av ekoprodukter från Sverige är idag över 1 miljard kronor, medan importen av desamma är cirka 12 miljarder. Ekoweb bedömer att ungefär hälften av den importen är produkter som skulle kunna produceras i Sverige.

- Signalen är alltså tydlig, säger Peter Borring. Det finns en efterfrågan, inte minst på svenska ekoprodukter under en överskådlig tid, vilket gör att det bör vara ett intressant alternativ för den som har förutsättningar att ställa om!