År 2021 påbörjas en ny finansiell sjuårsperiod för EU och det innebär också att det blir förändringar av EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Nu förs politiska diskussioner inom EU kring nya CAP och i maj/juni påbörjas förhandlingar som förhoppningsvis leder till beslut i maj 2019.

Carl-Johan Lindén inledde föredraget ”Framtiden för livsmedel och jordbruk” med att skildra olika EU-länders förutsättningar för att ge en bild av komplexiteten i att hitta ett regelverk som fungerar för alla 28 medlemsstater. Till exempel är det nästan lika många lantbrukare i EU som har mindre än 5 hektar mark per gård som de som har över 5 hektar. Det ska jämföras med den svenska medelgården som ligger på 100 hektar. Andra intressanta siffror handlar om åldersfördelningen hos befolkningen som sysslar med lantbruk och att ländernas sociala skyddsnät varierar kraftigt. Det är nästan lika många lantbrukare som är under 50 år som över 65 år. Statistiken visar också problem med att lantbruksföretagare och anställda på gårdar inom EU har inkomster som är hälften så höga som genomsnittslönen för heltidsarbete.

- Att bevara gårdsstödet på en rimlig nivå är den största frågan i budgetförhandlingarna. Stödet har en viktig funktion att säkerställa inkomsten och det finns fortsatt behov av gårdsstödet i CAP, säger Carl Johan Lindén.  

I dagsläget är EU nettoexportör av livsmedel. Den gemensamma jordbrukspolitiken har en årlig budget på 600 miljarder kronor. Det finns en inre marknad utan tullar och handelshinder och hela livsmedelskedjan står för cirka 44 miljoner jobb.

- Hade det varit en bransch som inte är lönsam hade det varit ett annat läge.

Idéer till framtida CAP är rimligare fördelning av olika typer av stöd och att främja investeringar. Deltagarna fick också höra om jordbrukskommissionär Phil Hogans hjärtefrågor.

- Att främja en konkurrenskraftig jordbrukssektor ligger högre upp på agendan med den här jordbrukskommissionären. Forskning och innovation ligger också kommissionären varmt om hjärtat. Ny teknik för jordbrukaren ska inte stanna hos forskarna.

Utöver en konkurrenskraftig jordbrukssektor ligger miljövård, socioekonomiska frågor, minskade klyftor mellan stad och land, mål för hållbar utveckling och ett ökat nationellt inflytande på prioriteringslistan. Carl-Johan lyfter också fram att få länder har riskhanteringsåtgärder för jordbrukssektorn på agendan.

- Volatila priser är här för att stanna och jag tror att det blir ett ökat tryck på medlemsstaterna att göra åtgärder.

Ett webbaserat samråd om den framtida CAP  med 322 000 svar visar att 62 procent inom lantbrukssektorn och 92 procent av allmänheten tycker att jordbrukspolitiken i högre grad ska främja miljö och klimat.

- Förgröningsstödet kommer att försvinna i den nya förvaltningsmodellen. Jordbruket förvaltar hälften av marken i EU och är både påverkat av och påverkar miljön. Miljö- och klimat kommer att fortsätta att vara viktiga frågor i jordbrukspolitiken även efter 2021.

Carl-Johan redogjorde också för makroekonomiska analyser för ekonomisk tillväxt, valutakurser, oljepriset och räntor.

- Vad gäller räntor innebär inte en stabil trend några större problem utifrån ett analysperspektiv, det ger tid att anpassa sig, men historiskt när det skett förändringar har det gått fort. Det är tvära kast under en kort tid som orsakar problem.

Mark är fortsatt en stabil investering, men han höjer ett varningens finger att Sverige har minskad produktion men ökad skuldsättning. Analyserna och prognoserna som Carl-Johan och hans kollegor arbetar med visar att insatsvaror till lantbruket inte kommer att öka särskilt mycket i pris fram till 2030. Inte vetepriset heller.

- Teknikutvecklingen och sänkta kostnader kommer att driva lönsamheten i högre utsträckning än ökade priser. En helt harmoniserad nivå mellan länderna utifrån ett konkurrensperspektiv kommer vi aldrig att få.

Carl-Johan Lindén tackades för sitt föredrag av publiken och Bobergs LRF-avdelning som arrangerat medlemskvällen. Inbjudna var också grannavdelningarna i Motala kommun.