LRFs ordförande Palle Borgström understryker att det i det här läget är viktigt med kreativa lösningar och att alla samarbetar för att lösa problemen.

LÄS MER: LRF samlade till högnivåmöte om torkan.

Även på lokal och regional nivå är det av största betydelse att vi samarbetar med varandra i så stor utsträckning som möjligt. Margareta Dahlberg som driver MD Lantbruksråd berättar att hon dagligen får telefonsamtal från oroliga lantbrukare:

-  Det viktigaste är att tänka efter redan nu och att tidigt ta de kontakter som behövs. Det ena rådet är inte likt det andra.

För det mesta kan man komma fram till gårdsspecifika lösningar där det kan handla om allt från att slakta redan nu till att köpa en utfodringsutrustning som kan styra utfodringen på ett annorlunda sätt.

- Det är också viktigt att signalera till alla delar av landet att spara även halm och fröhalm till foder. Även om man inte har behov av den själv kommer andra att behöva den.

Andra vanliga frågor berör när det är dags att tröska och hur man ska styra det lilla foder som man har.

Andra vanliga frågor berör när det är dags att tröska och hur man ska styra det lilla foder som man har.

- För att få hjälp med det här kan man bolla frågan med någon rådgivare, de är samtliga beredda eftersom vi vet att situationen är bekymmersam, avslutar Margareta.

Sofia Persson, som är ledamot i LRF Östergötlands regionstyrelse och som arbetar med nötköttsavel förstår att en sådan här extrem situation kommer att påverka situationen för slakterierna.

- Redan idag är många djur anmälda till slakt på grund av brist på grovfoder och förväntat höga priser på både strömedel och spannmål.

Det viktigaste, både kortsiktigt och långsiktigt, är en god dialog mellan slakterier och uppfödare så att man säkerställer att det är rätt djur som går till slakt.

- Det är viktigt att inte överanmäla djur, då det skapar osäkerhet och ger fel signaler till marknaden. Med en tät kontakt med slaktinköparen kan vi förhoppningsvis planera på bästa sätt och hålla en balanserad prisbild även i år. En möjlighet är också att förmedla och flytta en del djur mellan områden om det blir så att tillgången på foder och strö blir lite bättre på en del håll. Då kan vi hålla i det ökande dikoantalet och lägger grunden till tillgång på nötkött för kommande år, säger Sofia.

LÄS MER: 3 bra sätt att samarbeta i torkans spår

Per Wendler ansvarar för omsorgsfrågor i LRF Östergötlands regionstyrelse. Omsorgsarbetet med Bondekompisar riktar sig till de medlemmar som av en eller annan anledning känner oro, exempelvis för att inte kunna få ihop foder, har ekonomiska bekymmer eller familjebekymmer. 

- Vi går inte in och gör ett aktivt arbete utan vi fungerar som ett bollplank så att man tänker klart och inte fastnar i negativa spiraler. Man ska känna att man inte är ensam och att det finns någon som lyssnar kring det som man upplever som besvärligt.

Omsorgsgrupperna har ett stort kontaktnät som innehåller bland annat producentföreningar, veterinärer, länsstyrelser med många flera som de kan lotsa vidare inom. På så vis kan man hjälpa till att ta sig ur de bekymmer som den enskilde lantbrukaren hamnat i.

- Ett exempel är att med rådande torka kanske vi inte kommer upp i förväntad skörd vilket kan leda till likviditetsbrist. Bankerna vet ju om att det är torrt så de är beredda och en tidig bankkontakt kanske kan förhindra att det uppstår en ekonomisk krissituation, säger Per.