- Vi måste börja prioritera klimatfrågan och agera nu. Vi är överens om det på pappret men inget land gör tillräckligt i praktiken för att vi ska nå målet att bromsa temperaturhöjningen vid 1,5 grad till år 2040, sa Pär Holmgren, känd meteorolog från TV och numera naturskadespecialist på Länsförsäkringar under sitt föredrag om klimatets påverkan och utveckling framåt.

Vad är det som står på spel?

Det som står på spel om världen inte klarar klimatmålen är mat- och vattenförsörjningen till en växande befolkning, stigande världshav, massutrotning av arter, extrema väderhändelser samt Pärs egen största oro – självförstärkande effekter som börjar vid 1.5-2 graders uppvärmning.

Självförstärkande effekter är när uppvärmningen sätter igång andra processer som gör att ännu mer gaser frigörs, som i sin tur förstärker och påskyndar uppvärmningen. Till exempel när tundror börjar tina och släpper metangas.

Jord- och skogsbruket är enda lösningen idag

- Det är viktigt att vi får fart på jord- och skogsbruket. Idag, med dagens teknik och vetenskap, är det enda lösningen, säger Pär Holmgren.

Pär pratade om tre stora utmaningar som hänger ihop för att klara klimatfrågan. Det handlar om ekologi, ekonomi och energi.

- Vi behöver en annan syn på ekonomi, vad det är som är värt någonting.

Han tog också upp att en del människor är mer rädda för förändring än själva klimatförändringarna. Han uppmanade Sveriges bönder att ännu tydligare beskriva svensk köttproduktion och vilka ekosystemtjänster det bidrar med. Till och med hitta affärsmodeller för att sälja ekosystemtjänster.

- Det här är den största utmaningen som mänskligheten stått inför. Det går fortfarande att klara klimatmålen, men det kräver omställning på alla områden. Se er som möjliggörare!

Länk: Framtidsklimat i Östergötlands län, rapport från SMHI

"Det kommer inte bli någon enkel resa"

Efter fikat var det LRF regionordförande Peter Borrings tur att tala. Han plockade ner resonemangen till svensk och östgötsk nivå med väderreflektioner, utsläppsstatistik för lantbruket, omställning av drivmedel och vattenfrågan.

- Vattentillgången är det som kommer att sätta ribban för att kunna producera livsmedel framöver. Jag känner att svenskt lantbruk har en möjlighet att utvecklas, att vi har vatten är vår styrka. Utmaningen blir att hantera vattnet när det kommer och sedan spara det till tillfällen då det behövs. Det kommer inte bli någon enkel resa, och det måste vi prata om, sa Peter Borring.

"Börja med att underhålla befintiliga diken och dränering"

Markus Hoffman, LRF:s expert inom bevattning och dränering, pratade under sitt föredrag om infrastruktur för vatten och att det kommer att kosta pengar för att klara ett förändrat klimat.

- Framtiden består inte bara av high-tech utan också av low-tech. Vi kommer inte ha obevuxna ytor under vintern framöver. Det är slöseri med mark som inte växer, binder kol och motverkar jorderosion, sa Markus Hoffman.

Hans främsta råd till landets lantbrukare är att plocka de längst hängande frukterna först och föreslår att börja med följande åtgärder:

  • Underhåll befintliga diken
  • Vårda markens struktur
  • Sköt din dränering
  • Använd Landsbygdsprogrammet fullt ut till investeringar
  • Nyttja rådgivningen i Greppa Näringen
  • Delta i studiecirkel för att höja kunskapen om markavvattning. Jordbruksverket satsar nu 12 miljoner kronor för att genomföra 750 cirklar under tre år i hela landet.

- Använd studiecirklar och de bidrag som finns och ge en tydlig signal att vattenfrågorna är viktiga för jord- och skogsbruket, avslutade Markus Hoffman.

Demonstration av klimatsmart teknik

Företaget XMReality gör programvara till produkter som kan användas som "förstärkt verklighet". De demonstrerade med en traktor utanför möteslokalen hur service och kunskapsöverföring kan gå till på distans, vilket sparar en stor mängd transporter runt om i världen.

Programmet avslutades med en middag gjord på svenska råvaror och ivriga diskussioner deltagarna emellan. Klimatdagen arrangerades av LRF Östergötland och Länsförsäkringar Östgöta.

Vad tyckte deltagarna?

Magnus Börjesson, har ekologisk växtodling och grisproduktion utanför Vreta Kloster.

Vad tar du med dig ifrån Klimatdagen?
- Åhörarnas engagemang. Det är ett bevis på att de här frågorna är väldigt viktiga. Kompetensnivån på föredragshållarna inger respekt, de är långt fram i tänkandet och det stärker bilden på ett sådant här möte och i Östergötland.

Oroar klimatförändringarna dig som lantbrukare?
- Ja, det gör det. Inte minst vattenfrågan. Vilka förändringar har vi att vänta? Ovissheten gör det svårt att planera investeringar.

Fler mötesdeltagare gav föreläsarna beröm, men det kom även fram önskemål om fler konkreta verktyg hur man som lantbrukare blir mer klimatsmart hemma på sin gård.