Hur påverkas djurhållningen?

LRFs styrelseledamot Sofia Persson fick av radio P4 Östergötland frågan om hur reviret påverkar djurhållning och hennes beskrivning nyanserar frågan på ett utmärkt vis. Lyssna här.

Vad kan man som djurägare göra vid angrepp?

Vid angrepp eller skrämda djur, ring Länsstyrelsens journummer 010-223 55 45. De har en akutgrupp med besiktningsmän som kommer ut och hjälper till med omhändertagande av rivna och skadade djur samt akuta åtgärder för att förhindra nytt angrepp i närtid. Här rapporterar du även om du nyttjat §28. Länsstyrelsen har även tillgång till spårhund som kan kvalitetssäkra varg vid skrämda djur om man anmäler snabbt. Läs mer på Länsstyrelsens hemsida.

Rapportera observationer och dokumentera

Rapportera observationer till http://rovbase.se/. Där kan du själv också se var observationer gjorts. Ju fler som rapporterar desto bättre information.

Berätta för varandra i området om synobservationer eller skrämda djur, fota/filma om du kan, det kan vara av stor vikt om du eller någon kollega behöver ansöka om skyddsjakt. För dagbok om du har vargen i din närhet eller får angrepp.
Har du produktionsplatsnummer, anmäl dig till Länsstyrelsens sms-tjänst Rovdjursalert så får du sms om det sker angrepp nära dig.

Stängsel, vad gäller?

Ett bra stängsel räcker långt. Vill du ha rovdjursavvisande stängsel kan du ansöka om det hos Länsstyrelsen och i mån av medel få bidrag. Men i övrigt gäller "normala stängselregler" efter Jordbruksverkets föreskrifter.

SJVFS 2010:15 1 kap 32 § (del av)
Stängsel ska vara väl uppsatt och underhållet samt i övrigt utformat och anordnat på ett sådant sätt att djur som hålls inom stängslet eller drivs mellan stängsel inte skadas. Stängseltrådar och stängselnät ska vara väl sträckta.

När kan det bli tal om skyddsjakt?

Enligt den övergripande politiska viljeinriktningen ska rovdjuren inte påtagligt försvåra tamdjurshållningen. Så här säger lagen:

Jaktförordningen (1987:905)
23 a § Om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, får beslut om jakt som avses i 23 b, 24, 25 och 29 §§ meddelas
1. av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön,
2. av hänsyn till flygsäkerheten,
3. för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, eller
4. för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter

När Länsstyrelsen fattar beslut om eventuell skyddsjakt görs en bedömning om det är en problemindivid och om det finns någon annan lösning. Då är all dokumentation av stor betydelse. Främst räknas rivna djur som angrepp, men även skrämda djur behöver uppmärksammas då det påtagligt försvårar djurhållningen. För att få skyddsjakt gäller samma som för övrigt vilt att beskriva hur man försökt undvika/förebygga skada och då är skrämsel en åtgärd som man förväntas ha vidtagit. Det kan vara att sätta upp plastpåsar, radioapparater, fysiskt skrämma eller likande. Har djurägaren haft angrepp och Länsstyrelsen satt upp lapptyg räknas det som en skrämselåtgärd.

- Jag upplever att Länsstyrelsens besiktningsmän har god förståelse för djurhållares situation och att de har en bra dialog med många djurhållare i området. säger Anna Åman viltansvarig på regionkontoret.

Vem ansöker om skyddsjakt?

Det är i första hand den drabbade djurägaren själv som ansöker om skyddsjakt. Vill man inte det kan LRF göra det som ombud eller uppmana Länsstyrelsen att besluta på eget initiativ. Länsstyrelsen har upparbetat nätverk för genomförande av skyddsjakt.

Vad kan LRF Östergötland göra?

  • Bidra till information och vara en länk mellan medlemmar och Länsstyrelsen
  • Stötta med mediakontakter så att den drabbade djurägare inte behöver stå i fokus
  • LRFs omsorgsgrupp
  • Lokalavdelningen som nätverk är ofta ett betydelsefullt stöd
  • LRF Östergötland är aktiva i påverkansarbetet för att ge så bra förutsättningar som möjligt inom de ramar som finns i länet. På riksnivå pågår löpande arbete att påverka i rovdjurspolitiken för att samhället ska ta full ansvar för rovdjuren.

Vad säger politiken?

Rovdjurspolitikens inriktning är att rovdjuren ska ha gynnsam bevarandestatus enligt EU:s art- och habitatdirektiv, men också att koncentrationen av rovdjur ska minskas där den är som tätast. Det innebär att socioekonomisk hänsyn ska tas och att tamdjurshållning inte påtagligt försvåras. Rovdjuren ska samtidigt tillåtas att sprida sig i sitt naturliga utbredningsområde. I områden med renskötsel, fäbodbruk, intensiv fårskötsel samt skärgårdar ska de begränsas till områden där de gör minst skada.

Vad säger LRF?

Ur rovdjurspolicyn: Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket får inte i någon del av landet vara så högt att tamdjurshållning påtagligt försvåras eller omöjliggörs. Rovdjursförekomst som leder till skada och skaderisk kan inte anses som normal affärsrisk. De kostnader som skador och förebyggande av skador medför, skall fullt ut bekostas av staten. Det är inte enskilda personer och näringar som skall bekosta allmänhetens och statens ambitioner i förvaltningen av rovdjuren.