Men vägen dit var komplex som förväntat och det var inte förrän mot sista gruppdiskussionen som gemensamma insikter började landa. Här följer en grov sammanfattning av några gemensamt överenskomna åtgärder.

Svenskmärkning måste lanseras snarast för att ta tillvara betalningsviljan
Konsumentrepresentanterna uttryckte ett stort behov av bra information och enkla sätt att hitta rätt i butik, exempelvis genom svenskmärkning. Viljan finns, men kunskapen är låg och alternativen är få för dem som verkligen vill köpa bara svenska produkter.

Svenskmärkningen var också något som handeln vurmade för eftersom det är ett sätt att hämta hem mervärdena som konsumenten är villig att betala. Samtidigt poängterades det att värdet även måste hamna i producentens ficka och inte endast hos handeln.

Utveckling av alternativa prismodeller för att ta tillvara svenska mervärden krävs
Mejerierna var starka förespråkare för mervärdena med beteskravet, men då förväntades de finna en gemensam lösning för bland annat svenskmärkning så att mervärdena lönar sig och inte innebära kostnad. Arla lovade att öppna upp för intern diskussion med högt i tak kring alternativa prismodeller.

Pengarna måste ut fort
I mötet med myndigheterna konstateras att utbetalningarna av stöden är A och O. Länsstyrelserna fokuserar på att få ut gårds- och miljöstöd enligt Jordbruksverket plan, vars mål är att få ut 80% av de båda före årsskiftet. Det kom dock upp flera synpunkter från deltagarna om att detta inte är tillräckligt.

Upphandling viktigt
Stöd i all ära, men långsiktigt sett hyste länsstyrelserna stora förhoppningar till livsmedelstrategin, där upphandlingsregler har en betydande roll, och handlingsplan mjölk eftersom det i nuläget finns strukturella problem för branschen i Sverige.

Aktiv dialog med banken
Bankerna efterfrågade en aktiv dialog med mjölkföretagarna. De uppmanade till att ta kontakt med banken och vara öppen med sitt ekonomiska läge för att tillsammans prata om vad som kan göras innan det är försent. Bankerna ifrågasatte också kreditgarantin, vars utformning i nuvarande läge endast omfattar företagare som bankerna ändå skulle bevilja lån.

Använd de-minimis-reglerna som kortsiktigt alternativ
Ingen politiker hade några konkreta årgärder för likviditets- och lönsamhetskrisen på kort sikt. Kreditgarantier föreslogs men gör enligt flera aktörer ingen skillnad då lantbrukare som behöver inte kan få tillgång till dem.

– Det bästa alternativet LRF ser är att tillföra nya pengar genom att använda de så kallade de-minimis-reglerna. Det skulle kunna ge varje mjölkföretag ett tillskott på 15 000 Euro. Det är vårt viktigaste budskap till er politiker, sade Helena Jonsson.

Men svar uteblev. Det fanns flera idéer för långsiktiga strukturåtgärder, men dessa skiljde sig stort mellan partierna. Medan vissa politiker vill lösa situationen genom att stänga gränserna för import vill andra anpassa de svenska produktionsvillkoren till omvärlden. Så länge politikerna inte kan enas blir det svårt att uppnå en långsiktig politik för en lönsam mjölkproduktion.

Om politik är att vilja så är jag besviken idag. Intrycket från dagen är att politik är att önska, summerade Helena Jonsson dagens insats från de deltagande politikerna.

Gemensam handling från politikerna
Under dagen hänvisades avgörande strukturella problem slutligen till politiskt satta förutsättningar. Förutsättningar som det i kommande budgetproposition går att ändra, om politikerna vill på riktigt och gör det till en gemensam sak.

I Jönköping samlades alla aktörer som kan göra skillnad på gårdsnivå. Gemensamt för dem alla var att de uttryckte vilja att ha mjölken kvar, vilket är ett viktigt konstaterande om vi ska kunna göra några förändringar. Så nu är det upp till bevis genom gemensam konkret handling, säger Mikael Bäckström, orförande LRF Jönköping och initiativtagare till mötet.

Näst ut är budgetpropositionen den 21a september. Då kan inte längre politikerna blunda för vad detta möte och LRFs namninsamlingen bevisar – nämligen att opinionen, människor från jord till bord, vill ha kvar svensk mjölk och inhemsk livsmedelsproduktion, säger Mikael.

Fortsätt följa arbetet #förmjölken och sprid namninsamlingen på www.lrf.se/formjolken, så att vi den 21a september kan visa att det är dags att gå från önskan till handling.