– Jag tolkar tvekan från ministrarnas sida som att man har lyssnat, tagit till sig kritiken och insett vilka konsekvenser förslaget skulle få för eko-branschen, säger Eva Rülf som är marknadsutvecklare inom livsmedel på LRF.

Bättre men fortfarande inte bra förslag

Förslaget bygger på den befintliga förordningen och tack vare påverkan från bland annat Sverige har de flesta av de förslag som Kommissionen presenterade för ett år sedan försvunnit, men det är fortfarande inte ett förslag som förbättrar förutsättningarna för ekologisk produktion.

I Sverige har LRF tillsammans Svensk Dagligvaruhandel, Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen, KRAV, Ekologiska Lantbrukarna och Svenska Kyrkan haft löpande avstämningar med Näringsdepartementet. På så sätt har man kunnat ge input till vilka områden som är viktiga och vilka förslag som får stora negativa konsekvenser. I det förslag som ministrarna skulle ha tagit ställning till i måndags hade bland annat förbudet mot avhorning tagits bort, det skulle vara fortsatt möjligt att använda icke-ekologiska avelsdjur och utsäde när inte ekologiskt finns tillgängligt och möjligt för lantbrukare kan bedriva parallellt jordbruk, det vill säga ekologiskt och konventionellt jordbruk på samma gård.

Ekologiskt ökar i Sverige

Kommissionens argumentation för ny eko-förordning var att konsumenterna bedöms ha förlorat förtroendet för ekologiska produkter.

– Detta stämmer inte alls. I Sverige ökade eko-konsumtionen med 38 procent under 2014 och ser ut att öka rejält även 2015. Vårt problem är att vi behöver fler ekologiska producenter för att möta efterfrågan och då måste produktionen bejakas och stimuleras, inte hämmas av orimligt hårda regler och kontroller, säger Eva Rülf.

Lång process väntar

Parallellt arbetar EU-parlamentets jordbruksutskott med ett förslag som ska gå till omröstning i parlamentet. Därefter kommer förhandlingar mellan Europaparlamentet, medlemsstaterna och Kommissionens att ske. Det är en lång process som förmodligen är klar under senhösten och det som då klubbas träder i kraft 2018.

– LRF jobbar fortsatt hårt med frågan. Vi har en dialog med både de svenska riksdagsledamöterna och med de svenska europaparlamentarikerna för att få till den bästa förordning som går, givet de svåra förutsättningarna, säger Eva Rülf.