Inom livsmedelsområdet ser LRF flera exportmöjligheter och det finns redan ett etablerat samarbete med Kina kring mjölken.

– Nu hoppas vi på en öppning för att öka exporten av griskött till Kina, säger Margareta Åberg som arbetar med grisfrågor på LRF Kött.

Kinesiskt gårdsbesök

Nyligen var en kinesisk delegation på besök i Sverige för att titta närmare på hur det ser ut i svensk grisnäring. Margareta Åberg var med och förberedde inför besöket och ordnade på uppdrag av Jordbruksverket fram två gårdar och två slakterier som kunde ta emot det kinesiska sällskapet.

– Två frågor var särskilt viktiga för dem, berättar hon. Spårbarhet, som innebär att man kan följa grisens hela väg och liv från födsel till slakt, och biosäkerhet som bland annat omfattar vårt arbete med karantän och smittskyddsarbete.

Det senare blev särskilt tydligt för delegationen eftersom de själva var tvungna att vänta flera dagar här i Sverige innan de fick besöka grisgårdarna. Detta för att man inte skulle riskera att få in mul- och klövsjuka i någon besättning , en sjukdom förekommer i Kina.

Kompletterande konsumtion

– Det som är extra intressant med den kinesiska marknaden är att de ser så många fler möjligheter på grisen än vad vi själva gör. Vår griskonsumtion är egentligen ganska tråkig och främst inriktad på filé och kotlett. Griskind är ju en relativ nyhet på våra tallrikar. Men i Kina använder man med fördel hjärna och grissvans i matlagningen medan de delar vi föredrar är mindre populära. Så där kompletterar vi varandra, säger Margareta Åberg.

Man bedömer att ett handelsavtal skulle innebära 100-120 miljoner kronor om året i ökade exportintäkter  till den svenska grisnäringen och att en del av de pengarna naturligtvis skulle komma grisbönderna tillgodo.

– Och som en extra knorr så har ju Sverige mer grissvans att exportera  än de flesta övriga länder i Europa, konstaterar Margareta Åberg nöjt.