LRF har tidigare begärt att regeringen inför utökad allmän jakt på kronhjort, och att en generell möjlighet ges att under skyddsjakt fälla kalv av kronhjort - när kronhjort orsakar skada i gröda och skog. Detta för att den enskilda ska ges bästa möjlighet att på egen hand, och utan myndighetsbeslut kunna reglera antalet kronhjortar och att motverka kronhjortarnas skador i gröda och skog.

– Naturvårdsverkets förslag går delvis LRF till mötes. Myndigheten instämmer med LRF att det bör finnas generell möjlighet att fälla kalv av kronhjort under skyddsjakt. Däremot finns inget förslag om allmän jakt enligt LRFs förslag, säger Sven-Erik Hammar, ledamot i riksförbundsstyrelsen och ordförande för LRF Skogsägarna

– Naturvådsverket vill i stället, med flera delförslag, förbättra förvaltningen. Men i huvudsak inom nu gällande kronhjortskötselområden, säger Sven-Erik Hammar. 

LRF kommenterar Naturvårdsverkets förslag:

"Det bör vara tillåtet att registrera ett kronhjortsskötselområde även om kronhjort inte etableras eller etablerats sig inom området.
Ett kronhjortsskötselområde bör kunna registreras för att hålla etablering av kronhjort borta från delar av eller hela kronhjortsskötselområdet. Naturvårdsverket anser därför att ett kronhjortsskötselområde ska kunna registrera en skötselplan som innehåller fri jakt inom det registrerade kronhjortsskötselområdet under hela eller delar av jakttiden."

– Det är en halv förbättring, men jag ställer mig frågande till att registrera och administrera ett område där man inte vill ha kronhjort eller vill hålla ner antalet rejält. Allmän jakt löser uppgiften utan att kosta staten pengar, säger Sven-Erik Hammar.

"I skötselplanen för ett kronhjortsskötselområde bör anges vilka områden som är skadedrabbade och vilka åtgärder området har för avsikt att genomföra i syfte att hjälpa markägare med stora skadeproblem. Dessa åtgärder kan sedan länsstyrelsen och förvaltningsgruppen följa upp i de fall där markägare anser att de inte får den hjälp de behöver från skötselområdet och även vidta åtgärder, i de fall det inte fungerar."

– Detta är en god tanke, men ett långsamt och tandlöst sätt att motverka misskötta kronhjortsskötselområden. Ett misskött kronhjortsskötselområde bör avregistreras utan vidare omgång, säger Sven-Erik Hammar.

"Naturvårdsverket anser därför att man bör skapa en möjlighet för länsstyrelsen att besluta om att man i registrerade älgjaktområden, som inte är registrerade i ett kronhjortsskötselområde, genom en anmälan till länsstyrelsen kan få möjlighet att jaga såväl kalv som vuxen kronhjort under den tid som länsstyrelsen beslutar. Länsstyrelsen bör även kunna besluta om vilka hjortar som får fällas - handjur, hondjur respektive kalv."

– Det Naturvårdsverket beskriver är ett licensjaktsystem där länsstyrelsen bestämmer om licensjakt får ske överhuvudtaget. Det är ett krångligt system som kräver myndighetsbeslut på oklara grunder. Risken för godtyckliga beslut är därför uppenbara. Enligt LRFs mening är det ett onödigt byråkratiskt jaktsystem. En utökad allmän jakt löser uppgiften - utan byråkrati och kostnader, säger Sven-Erik Hammar.

– Naturvårdsverkets förslag ger intryck av att detta rör en "hotad art". I själva verket ökar kronhjorten i Sverige med cirka tio procent per år och det finns för tillfället ungefär 25 000 kronhjortar. Denna art kräver enkla, robusta och kostnadseffektiva regler för att bemästra de problem och skador som den orsakar, avslutar Sven-Erik Hammar.