Sven Erik Hammar, ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse var med på ett inledande möte med Stockholms länsstyrelse där LRF, tillsammans med Fåravelsförbundet och representanter från den värst drabbade gården i det aktuella området. Där redogjorde Sven Erik Hammar för LRFs principiella hållning i rovdjursfrågan.

– Jag framhöll att ökningen och spridningen av stora rovdjur idag är resultatet av politiska beslut och att staten därför ska bekosta skyddande åtgärder.  Och att rovdjurstrycket inte får vara så högt att det blir omöjligt att hålla tamdjur. Jag påpekade också hur viktigt det är för LRFs medlemmar att skyddsjakt kan tillåtas snabbt och utan försvårande villkor, säger Sven Erik Hammar.

Ansökan om skyddsjakt inlämnad

Och det var just det man var ute efter, att länsstyrelsen i det här fallet skulle ta ett snabbt beslut om skyddsjakt på eget initiativ, något de kan göra i akuta fall utan anmälan.

Omedelbart efteråt lämnade ordförandena i LRF Mälardalen och LRF Sörmland, Sture Johansson och Margareta Malmquist, in ansökan om skyddsjakt. En komplettering lämnades in en vecka senare. Fredagen den 14 augusti beslutade Stockholms länsstyrelse beslut om skyddsjakt på en varg. Beslutet är överklagat och ingen varg har ännu skjutits.

Reviret ligger precis på gränsen mellan Mälardalens och Sörmlands regioner och båda regionordförandena har engagerat sig djupt i ärendet.

– Det här är principiellt viktigt för LRF, därför vill vi flytta fokus från den enskilda gården och driva frågan om skyddsjakt från LRFs håll, säger Margareta Malmquist.

Tuff situation för enskilda

Vargfrågan är fylld av motsättningar och debatten är sällan sansad. Som drabbad djurägare är det också förknippat med starka känslor att oroa sig för sina djur, behöva ta hand om de döda och skadade och samtidigt hantera de ekonomiska förluster vargangreppen medföra.

– Det är en tuff situation man hamnar i, och just det här reviret skrivs det mycket om. Därför har jag tagit på mig att till exempel hålla i alla kontakter med media, säger Sture Johansson.