Förbudet av neonikotinoider påverkar odlare i landet och särskilt vårrapsodlande företagare i mellersta Sverige. Odlingen av vårraps har, på grund av förbudet mot neonikotinoider, minskat med 90 procent på två år – från 51 000 till cirka 5000 hektar. Värdet av den minskade odlingen är runt 450 miljoner kronor. I dagsläget saknar odlarna möjlighet att skydda sin odling från jordloppor. 

Bin och humlor är mycket värdefulla för jordbruket och för ekosystemen i stort. Honungsbin och vilda pollinatörer som humlor och solitärbin har en nyckelroll för den biologiska mångfalden i Sverige. Värdet av honungsbinas pollineringstjänster inom jordbruket och den yrkesmässiga trädgårdsproduktionen har beräknats av Jordbruksverket till mellan 250 och 500 miljoner kronor. Odlad raps är en viktig födokälla för bin i landskapet.

Vid odling av raps är det tyvärr vanligt att jordloppor angriper och äter upp de nysådda rapsplantorna. För att skydda plantorna har rapsfröna fram till 2013 behandlats med växtskyddsmedel, s.k. neonikotinoider. Neonikotinoiderna är en typ av kemiska växtskyddsmedel som används mot insekter. Nikotin finns i tobaksplantan och har använts för att bekämpa skadeinsekter i odlingar under årtionden. Tobaksplantan använder sitt nikotin för att skydda sig mot växtätande insekter.

Våren 2012 kom nya vetenskapliga rön som pekade på risker för bin av neonikotinoider. Detta ledde till att EFSA (Europeiska livsmedelsmyndigheten) fick i uppdrag att utreda frågan. EFSA kom fram till att ämnena kunde orsaka höga akuta risker för bin vid användning på vissa grödor. EU-kommissionen beslutade därför om ett tvåårigt förbud med start 1 december 2013.

Varje hektar oljeväxter har också stort värde för bina. Tillsammans med odlad klöver är oljeväxter de viktigaste odlade födoväxterna för bin. Varje minskat hektar oljeväxter är därför en stor förlust även för bina. Samtidigt som bina skyddas mot de potentiellt skadliga neonikotinoiderna förlorar också bina en viktig gröda att föda sig på.

Frågan om det tvååriga förbudet för vissa neonikotinoider har hanterats av EU-kommissionen och med stöd av den gemensamma växtskyddslagstiftningen från 2011. LRF menar att när ny forskning visar på risker med växtskyddsmedel ska detta hanteras inom ramen för den EU-gemensamma växtskyddslagstiftningen, precis som nu har skett med neonikotinoiderna. Det är också viktigt att det bedrivs forskning och utveckling för att få fram alternativ för att skydda oljeväxterna mot jordloppeangreppen.

LRF menar samtidigt att den svenska odlingen inte får utsättas för en snedvriden och i vissa fall en omöjlig konkurrenssituation genom att växtskyddsmedel godkänns i andra länder men inte i Sverige. Eftersom Finland och Estland har beviljat sina odlare dispens för användning av utsäde betat med neonikotinoider säsongen 2015 är det precis vad som händer - att produktionen försvinner från Sverige men fortsätter i våra grannländer. LRF menar att den svenska regeringen bör agera gentemot EU-kommissionen för att sätta in åtgärder som medför att konkurrensen inte snedvrids på det sätt som nu sker i vårrapsodlingen i norra Europa.