– Det här ministeriet hanterar ju inte exportfrågorna, men ju större inblick man får i svenskt jordbruk, desto mer ökar kinesernas intresse för svensk produktion möjligheterna för export till Kina, säger Axel Hansson som arbetar med exportfrågorna på LRF.

Kinesiska matimporten ökar

På den kinesiska marknaden finns en växande medelklass vars konsumtion av livsmedel ökar stort. Det finns naturligtvis en betydande livsmedelsproduktion i landet, men matimporten ökar eftersom mycket jordbruksmark av olika anledningar är obrukbar. Och efter en rad inhemska livsmedelsskandaler  har man större förtroende för den importerade maten än för den som produceras på hemmaplan.

– Livsmedelsimporten i Kina har till exempel fyrdubblats på tio år. Det är stor efterfrågan på gris- och fågelkött. Så även om köttkonsumtionen går ner i vissa länder, så kommer den inte att minska på överskådlig tid globalt, säger Axel Hansson.

Tillstånd en omfattande process

Nu arbetar LRF tillsammans med Utrikesdepartementet och Business Sweden, tidigare Exportrådet, på att få till ett exportprotokoll som innebär tillstånd att exportera. Förarbetena är igång och det går framåt. Bland annat handlar det om visa hur produktionen går till och där har LRF varit med och ordnat besök hos bland annat grisproducenter och slakterier.

– Det är en omfattande process där det gäller att få med alla produkter och parametrar, svara snabbt, visa intresse och skapa förtroende. Vi har stor hjälp av regeringens lantbruksråd, eller attaché, Lennart Nilsson. Och på Sveriges ambassad finns också två kinesiska tjänstemän med stor inblick i livsmedelsfrågorna, säger Axel Hansson.

Den producent som vill undersöka möjligheterna att exportera kan gå in på www.verksamt.se och under fliken Driva klicka på Import och export.