Partierna öppnar i energiöverenskommelsen för att man ska ta större hänsyn till effektbehovet, det vill säga behovet av el när behovet är stort. Där är bioenergin en viktig komponent  för att garantera tillgång på effekt när kärnkraftverk avvecklas. Det finns stora möjligheter att bygga ut biokraften både i fjärrvärmen och i industrin.

– LRF välkomnar särskilt skrivningarna om bättre förutsättningar och regelförenklingar för småskalig vattenkraft och annan småskalig elproduktion. Vi tycker också att det är bra att ett särskilt mål för energieffektivisering ska beslutas senast 2017. Att effektivisera är lika viktigt som att producera mer förnybart, säger Elina Matsdotter som arbetar med energifrågor på LRF.

Förenkling för vattenverksamheter behövs

Överenskommelsen säger att Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.

– Reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar behöver förenklas så långt det är möjligt med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte kan betraktas som vilken resurs som helst. Om detta också efterlevs i myndigheternas arbete har LRF lyckats vinna en viktig seger, säger Elina Matsdotter.  

Förbisedda lönsamhetsproblemen

Redan i starten av Energikommissionen bjöd LRF in dess ordförande Ibrahim Baylan för att visa hur Sverige kan dra nytta av det stora naturkapital som företagen i det gröna näringslivet förfogar över. LRF hade gärna sett ett större fokus på de frågorna i kommissionens arbete.

– Jag tror dessvärre att överenskommelsen är allt för vag när det gäller att stärka investerarnas förtroende för marknaderna för förnybar energi. Man har förbisett lönsamhetsproblemen inom många förnybara energislag, som vindkraft, biogas och biokraft. De åtgärder Energikommissionen tagit fram för att stärka investerarnas tro på branschen är långt ifrån tillräckliga, säger Elina Matsdotter.

Kärnkraften fick stor uppmärksamhet

Elcertifikatssystemet ska enligt överenskommelsen förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030. Den bäddar för fortsatt elöverskott och mycket låga elpriser under lång tid, vilket drabbar alla elproducenter, men särskild de företag som tidigt investerade i vindkraft, liksom biokraftproducenter som inte längre får elcertifikat.

En stor del av kommissionens arbete har nu istället vigts åt kärnkraftens vara eller icke vara. Enligt denna överenskommelse sätts inget stoppdatum för kärnkraften. Men det troliga scenariot är att kärnkraften kommer att fasa ut sig själv på grund av de höga produktionskostnaderna. Det har varit helt nödvändigt att ta tag i denna fråga för att kunna komma vidare med energipolitiken.