Men Overshoot Day har aldrig kommit till Sverige, enligt footprintnetwork.org. Vi tillhör den minoritet av jordens befolkningar som har ett ekologiskt fotavtryck som är mindre än det vi har kapacitet till. När året är slut har vi inte alls producerat allt vi kan med våra naturresurser. Ett exempel är vårt skogsbruk där vi varje år avverkar betydligt mindre än det växer. Därför ökar mängden skog varje år. Vi har åkrar där inget odlas och vi har åkrar som växer igen.

För klimatets skull borde vi därför använda tillväxten i skog och på åker ännu mer än vad vi gör idag. Bästa sättet för Sverige att bidra till bättre klimat och den globala balansen när det gäller jordens biologiska kapacitet är alltså att öka produktionen i det gröna näringslivet.

Här är tre exempel på hur vi i Sverige kan bidra till ett mer miljövänligt och hållbart liv på jorden:

Öka antalet kött- och mjölkdjur

Omvärlden kommer att fortsätta att efterfråga mjölk och kött. Produceras det inte här sker det någon annanstans, inte sällan med betydligt sämre villkor för djuren och miljön.

Välj svenskt i affären

Ett problem för den biologiska mångfalden i Sverige är att jordbruksmark växer igen och beskogas. I andra länder är det ofta tvärtom – jungfrulig natur bryts upp för att producera mat, vilket utarmar deras biologiska mångfald. Vi bidrar till en ökad svensk produktion om vi väljer svenska ost- och mejeriprodukter, svenskt kött och chark och svenska grönsaker när vi  handlar.

Ersätt ändligt med förnybart

Sverige har idag friska växande skogar där mängden lövträd och gammelskogen ökar. I dag har vi dubbelt så stort virkesförråd som vi hade för 100 år sedan. Vi har också många fler gamla träd. När svenskt trä ersätter andra material, som plast, betong och fossil energi, är det bra för miljön. Likaså när vi exporterar skogsprodukter. Svenska skogsprodukter ersätter nästan alltid något som är mindre hållbart. Dagens skogsbruk med ständigt växande träd gör att skogarna suger upp nästan all koldioxid som släpps ut i Sverige.

LRFs ordförande Helena Jonsson utvecklar detta resonemang i en debattartikel i UNT från tidigare i somras.

Läs mer om Sveriges fotavtryck här.