Mitt under semestern kom EU-kommissionen med förslaget om ändringar av förgröningsstödet där målet sades vara att det skulle förenklas. LRF var den organisation som reagerade snabbast och protesterade mot såväl de snäva tidsmarginalerna som detaljerna. Därefter följde övriga bondeorganisationer, vilket ledde till att de skickade in en gemensam skrivelse till EU-kommissionen.

Efter tre månaders intensivt arbete från bondeorganisationerna meddelade EUs jordbrukskommissionär, Phil Hogan, att EU backar på flera punkter.

-  Det positiva är att reglerna inte gäller från 2017 och att kravet på mark i träda ligger kvar på sex månader och inte utökas till nio månader, säger Sofia Björnsson på LRF.

Men förslaget om kemisk bekämpning på ekologiska fokusarealer ligger fast.

- Därför ser vi det här som en delseger. Nästa vecka träffar vi övriga bondeorganisationer och då ska vi diskutera hur vi går vidare. Skulle förslaget om kemisk bekämpning gå igenom så kan det få negativa miljökonsekvenser eftersom vi då får se en nedgång i produktionen av proteingrödor och därmed tvingas att importera grödor som vi annars kunde producera själv, säger Sofia.

LRF träffade nyligen Phil Hogans närmsta medarbetare. Hur betydelsefullt var det mötet?

- Det var förstås viktigt och vi fick vissa positiva besked. Men det här beslutet kan inte LRF ta åt sig all ära för. Det här är ett perfekt bevis på styrkan när man jobbar tillsammans.

Hur stor är den här frågan?

- För enskilda företagare är den väldigt stor, däremot står inte svensk jordbruk och faller med detta. Men den har ett symbolvärde i att EU-kommissionen inte ska lägga sig i detaljer.

Kommer frågan att dyka upp igen?

- Absolut. Nästa år ska EU-kommissionen lägga fram ett förslag om jordbrukspolitiken från 2021 och då kommer ju detta upp. Miljörörelsen, som är stark i EU, är inte alls positiva till förgröningsstödet eftersom de anser att det blivit helt urvattnat. Så de kommer att vilja se mer omfattande regler.