Diskussionen kretsade kring den samhällsekonomiska rapport Konsultföretaget Pöyry tagit fram på uppdrag av LRF, Södra och nio kommuner i sydöstra Sverige. Rapporten konkretiserar olika samhällsvärden som uppstår om mer marksnål teknik (till exempel markkabel) används vid kraftledningsutbyggnad. Men den lyfte också kritik mot hur Svenska Kraftnät bedriver samråd såsom; utebliven dialog, avsaknad av protokoll och alltför sen information till berörda kommuner.

Här är de 4 viktigaste frågorna som diskuterades:
1. Statliga såväl som privata aktörer som bygger ny infrastruktur borde ha en skyldighet att samverka och presentera alternativ som minimerar markintrång. Det vill säga att bygga med marksnål teknik på riktigt.

2. När kraftledningar byggs ska en samhällsekonomisk analys göras som visar samhällsvärdet av den mark som tas ur produktion. (tex skogens förädlingsvärde, skogens Co2-bindande förmåga)

3. Kraftledningar är bara ett av många olika markintrång. Vissa markägare drabbas väldigt hårt av många olika intrång. I dessa fall borde en ackumulerad (förhöjd) markersättning aktualiseras.

4. Ersättningen till markägare vid expropriation är generellt sett låg. En högre ersättningsnivå skulle underlätta möjligheten att komma fram med samhällsviktig infrastruktur, och samtidigt öka incitamentet för att göra så små intrång som möjligt.

Närvarande riksdagsledamöter var mycket intresserade och gav stöd i diskussionerna. Mötet avslutades på ett positivt sätt då Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg öppnade för möjligheten att gräva ned kabel med växelström på delsträckor.

Representanter för berörda kommuner, Södra och LRF, samt nätverket Nej till Nybroledningen deltog under seminariet.