Regeringen gav i juli Tillväxtanalys och Statistiska Centralbyrån (SCB) uppdraget att undersöka hur stor del av de olika sektorerna inom svensk ekonomi som är biobaserade. Myndigheterna skulle också titta på hur stor del av den totala ekonomin de bioekonomiska sektorerna utgör i förhållande till BNP, förädlingsvärde, sysselsättning och export.

LRF har drivit på

Deras analys visade att den svenska bioekonomin står för 11,3 procent av Sveriges BNP, 7,1 procent av landets totala förädlingsvärde och 22,9 procent av den totala varuexporten. Antalet anställda inom bioekonomin är nästan 350 000. De flesta arbetar inom jordbruket, vilket motsvarar 7,3 procent av den totala sysselsättningen. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht sa också i en kommentar till analysen att ”Skogsbruket och de produkter som skapas med skogen som råvara dominerar den svenska bioekonomin och är en nyckel för att nå målet om ett fossilfritt Sverige.”

– Det här är väldigt tillfredsställande, även om resultatet inte är någon nyhet för LRF. Men vi har verkligen drivit på för att analysen skulle göras, säger Elina Matsdotter som arbetar som expert inom bioekonomi på LRF.

I och med att bioekonomins betydelse bekräftas i faktiska siffror blir det lättare att lägga upp en strategi för hur den ska kunna växa och för hur man ska sätta upp realistiska mål för den tillväxten.

Förslag om grön upphandling

Arbetet med detta går nu vidare i det samverkansprogram för biobaserad och cirkulär ekonomi där LRFs förbundsordförande Helena Jonsson ingår och som leds av närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

– Ett intressant förslag från Tillväxtanalys är grön upphandling som bland annat innebär att staten kan införa styrmedel för att skapa nya marknader för produkter från bioekonomin. Det kan till exempel handla om att upphandla engångsartiklar i sjukvården som är tillverkade av bioråvara från jord- och skogsbruket, säger Elina Matsdotter.

Läs analysen här.