Idag på antibiotikadagen uppmärksammar vi att Årets rapport från Europeiska läkemdelsmyndigheten om antibiotikaförbrukningen i Europa, återigen visade att Sveriges djur får minst mängd antibiotika bland EUs medlemsländer. Andra länder som Italien och Spanien har däremot ökat sin användning.    

Det som nu skett är att både företagare och experter från andra länder vänder sig till LRF och djurbönder i Sverige för att lära sig hur man arbetar för att hålla ned användningen av antibiotika. Det finns mycket att lära kring det svenska sättet att arbeta förbyggande med bland annat god djurhälsa och rengöring.

– Intresset har verkligen vaknat hos andra länder som nu tar kontakt och vill veta hur vi gör. Hotet med antibiotikaresistens är en global och gemensam utmaning som vi måste arbeta med tillsammans. Då är det viktigt att Sverige som ligger i framkant och kan så mycket delar med sig av sin kunskap, säger Åsa Odell, vice ordförande i LRF. 

Även konsumenters kunskap måste fortsätta öka, säger Åsa Odell:

– Hållbart producerade livsmedel kräver lite mer arbete och kostar därför också lite mer, som det svenska köttet i jämförelse med det importerade. Det är viktigt att konsumenterna vid köttdisken förstår varför och att deras val har betydelse.

Fakta

Sverige använder minst antibiotika i EU

I Sverige har vi sedan 1986 haft ett förbud mot att använda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte och svenska bönder har sedan dess arbetat tillsammans med veterinärer och myndigheter för att minska behovet av antibiotika i djurhållningen. I övriga EU antogs ett sådant förbud först 2006 men har i många medlemsstater inte lett till samma minskning av förbrukningen.

Sveriges bönder jobbar förebyggande

Att förebygga är bättre än att bota, har länge varit en ledstjärna. Sveriges bönders syn på djur och djuruppfödning skiljer sig ofta från andra länder genom att man har en mycket hög ambition och kompetens när det gäller djuromsorg. Djurhållningen ska ge djuren möjlighet att bete sig naturligt och skötsel och djurmiljö vara sådan att problem förebyggs istället för att man i efterhand försöker åtgärda problem. Sveriges bönder har länge arbetat förebyggande med miljö, skötsel, hygien, djurhälsa och smittskydd.

Friska djur behöver ingen antibiotika

En viktig del i arbetet för friska djur är att hålla förekomsten av smittsamma sjukdomar på en så låg nivå som möjligt. Djurvälfärd går hand i hand med djurhälsa – hos känsliga individer kan även mindre allvarliga infektionssjukdomar orsaka stora problem. I Sverige ställs högre krav på både skötselfaktorer och låg djurtäthet än i andra EU-länder, vilket ger svenska djur bättre förutsättningar att hålla sig friska.