– Vi diskuterar ofta preparatvillkor med KemI och just skyddszoner har varit en av de viktigaste frågorna. Den berör ju både tvärvillkor och miljöersättning och har varit ett stort praktiskt bekymmer för odlarna, säger Agneta Sundgren, växtskyddsansvarig på LRF.

En anledning till beslutet att inte längre kräva bevuxna skyddszoner är att den modell som man har använt för att uppskatta risken för att växtskyddsmedel sprids via ytavrinning inte anses  vara representativ för svenska jordar. I Sverige är jordarna ofta mindre känsliga för erosion och många gånger dränerade. Det gör att ytavrinning endast förekommer i en mindre andel av åkermarken, påpekar KemI på sin webbplats

Kravet på skyddszoner försvinner dock inte per automatik för de omkring 20 växtskyddsmedel som idag är godkända med sådana villkor och KemI har därför informerat berörda företag om att de kan ansöka om villkorsändring för sina produkter, skriver myndigheten.