För LRF och lantbrukssverige betyder strategin att det för första gången på mycket länge finns en ordentlig politik för livsmedelsproduktion.

- Det som nu händer på livsmedelsområdet med överenskommelser över block- och partigränser, långsiktiga mål, en genomarbetad strategi och inom kort en konkret handlingsplan är oerhört stort för lantbrukssverige, faktiskt det största jag själv har upplevt under alla mina år i branschen, säger LRFs förbundsordförande Helena Jonsson.

Kort film: Helena Jonsson om historiska beslut och livsmedelsstrategin

Läs LRFs pressmeddelande

Kort och lång version av livsmedelsstrategin

Därför är strategin så viktig

  • Den innehåller långsiktiga politiska mål som håller över tid och regeringsskiften.
  • Den innehåller produktionsmål för jordbruket och livsmedelssektorn. Tidigare har det bara funnits mål inom miljöområdet.
  • Politikerna måste hålla sig till målen och fatta beslut som gör att den svenska produktionen kan öka.
  • Strategin kan hjälpa svenska livsmedel att konkurrera med livsmedel från andra länder. Nästan alla andra EU-länder utom Sverige har haft någon typ av strategi för livsmedelsproduktion.  
  • Ökad svensk produktion ger mer jobb i hela landet, leder till bättre global miljö och minskar svensk sårbarhet.
  • Strategin gör det lättare för bönder, industri, handel, konsumenter, politiker och myndigheter att få samsyn och bestämma vad som behöver göras.

Nu måste politiker fatta beslut för ökad produktion

Några exempel:

  • Förslaget om bank- och finansskatt riskerar att drabba lantbruket genom ökade kostnader och stor administration. De nya målen säger att den administrativa bördan ska lättas och förslaget bör därför inte kunna slå igenom för mindre företag.
  • Det kommer under våren en skrivelse från regeringen om utformningen av EUs jordbrukspolitik, CAP. Den måste nu ligga i linje med målen och bland annat handla om ökad produktion.
  • Inför de kommande förhandlingarna i Bryssel om nästa CAP-reform har regeringen nu nya målsättningar om den svenska livsmedelsproduktionen. Detta måste leda till ett bättre utfall för svenska bönder.
  • För att minska skadorna av vilt måste utfordringen av vilt begränsas menar bl a LRF. I arbetet med en ny proposition om viltutfodring måste man ta hänsyn till de nya målen.
  • Utredningsförslag om exempelvis vägslitageskatt eller förändrad skatt på växtskyddsmedel ska inte genomföras om konkurrenskraften i den svenska produktionen försämras.
  • LRF förväntar sig att den kommande höstbudgeten innehåller konkreta åtgärder som gynnar lantbruket. Bland annat skattelättnader, regelförenklingar och ändrade myndighetsinstruktioner.
  • Livsmedelsstrategin ger goda argument varför politiska åtgärder kring en konkurrenskraftig svensk produktion ska prioriteras i olika sammanhang, bland annat inför valåret 2018.