– Domen är en stor seger för rättssäkerheten. Nu vet vi att myndigheterna inte kan bära sig åt hur som helst, säger Sven-Erik Hammar, ordförande i LRF Skogsägarna och vice ordförande i LRF.

Det var ett långdraget mål som till slut avgjordes i högsta instans, Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt i Stockholm.

Det började en senvinterdag för snart tre år sedan. Skogsägaren Henric Skane från Ölme utanför Kristinehamn i Värmland lämnade in en anmälan om ett litet område han ville avverka.

Sex dagar senare får han veta från Skogsstyrelsen att det handlar om ett område med bombmurkla och att länsstyrelsen kopplats in. Efter ytterligare nio dagar kommer beskedet från länsstyrelsen: åtgärden är förbjuden utan dispens från § 8 i Artskyddsförordningen.

Tre års rättslig berg- och dalbana

Så inleds tre års rättslig berg- och dalbana för Henric Skane och hans bombmurklor. LRF och LRF Konsult stod för den juridiska uppbackningen eftersom det fanns ett intresse för att pröva Artskyddsförordningens gränser i skogsbruket.

Rättsfallet har fått uppmärksamhet långt utanför det skogliga kretsarna. Inte minst på grund av ett yttrande från Länsstyrelsen i Värmland, där myndigheten menar att Henric Skane ska redovisa varför han vill avverka skog och även vad han tänker göra med pengarna. Länsstyrelsen funderar också på alternativa sätt för Henric Skane att tjäna pengar. ”Kan han sälja en del av sin fastighet? Är det möjligt för honom att ta lån i stället för att avverka skogen?” står det i yttrandet till domstolen.

Sven-Erik Hammar menar att det är ett exempel på en fartblindhet som utvecklats hos myndigheterna de senaste åren.

– De har gått fram i skogen på ett sätt som inte skulle tolereras någon annanstans i samhället. Men nu har domstolen sagt stopp: Ni har gått för långt och det här får ni göra om.

Fler utmaningar i brukanderätten

Länsstyrelsen får nu tillbaka ärendet för ny handläggning. Om det betyder ja till brukande för Henric Skane eller ersättning för förlust är inte klart när detta skrivs.

Men det finns andra utmaningar när det gäller brukanderätten i skogen. Ett exempel är nyckelbiotoperna som orsakar förluster för skogsägare eftersom det inte går att sälja virke från dem.

Kan det bli någon ändring där också?

– Det måste bli en förändring även vad gäller nyckelbiotoperna. Precis som med Artskyddsförordningen var det inte meningen att nyckelbiotopsbegreppet per automatik skulle stoppa skogsbruk.

Vad gör LRF Skogsägarna?

– Vi har uppmanat myndigheterna att prioritera biotopskydd och naturvårdsavtal framför naturreservat för att lättare hantera ersättningen till mark-ägare med nyckelbiotoper.

Sven Erik Hammar tycker inte att myndigheternas nyligen uppdaterade strategi för naturvårds-avsättningar räcker för att lösa problemen men nyckelbiotoper.

– Det är därför tydligt att det, utöver strategin, behövs långtgående förändringar i definitionen och hanteringen. Det är vår linje.

Han tycker att myndigheterna borde lyssna mer på skogsägarna, som känner sina skogar.

Eller som Henric Skane själv konstaterar:

– Vi har en hel del bombmurklor här, så de verkar trivas med hur vi sköter skogen.

LÄS MER: Hela skogssverige drar en suck av lättnad

Carina Gerken Christiansen