Hanna Nordström och hennes sambo Kristoffer Eriksson arrenderar och driver mjölkgården Flatmons Lantbruk i Jämtland. Precis som många andra företag inom jordbruk så driver de det som enskilda firma och då får bara en ägare uppges.  

- I vårt fall var det så att min sambo hade startat företaget bara en månad innan vi blev tillsammans. Så även fast jag kom in i starten hade han redan hunnit skriva på alla papper.

Beslut tillsammans

För Hanna är det ingen stor sak att Kristoffer står på företaget för i praktiken driver de det tillsammans.  Hanna har större fokus på planering och kontorsjobb, medan Kristoffer bland annat sköter all traktorkörning. De hjälps åt med djuren och går alltid i ladugården tillsammans.

- Vi kompletterar varandra ganska bra och vi tar alla beslut tillsammans. Självklart har Kristoffer sista ordet om investeringar eftersom han överlag har större kunskap om maskiner.  

Hanna har under åren arbetat deltid utanför gården, tidigare inom äldreomsorgen och nu på en annan mjölkgård. Dessutom har hon förtroendeuppdrag inom LRF så veckorna är välfyllda. Men nu vänder hon blad och ska in i företaget på heltid. Hon berättar att det var ett svårt beslut att säga upp sig eftersom arbetet har betytt så mycket mer än en inkomst.

- Det är så viktigt att få träffa folk och att ha arbetskamrater. Det kan lätt bli ensamt när man bara har varandra att umgås med hemma. Vi brukar skoja och säga att man behöver få komma iväg till människobyn ibland, alltså träffa folk!

Kvinnorna blir fler inom lantbruket

Innan Flatmons Lantbruk och Kristoffer kom in i bilden var det travhästar som tog mycket plats i Hannas liv. På den tiden det var det i princip alla travtränare män men Hanna ser att det där liksom inom många andra delar av det gröna näringslivet har skett en kraftig förskjutning. Hon tycker det är viktigt är att kvinnliga företagare syns och kliver fram som goda exempel.

- Jag upplever av det är ungefär hälften kvinnor och hälften män i verksamheterna inom lantbruket. Sen ser det lite olika ut inom olika grenar och vi gör olika saker. Kvinnorna sköter mycket markservice, arbetar mycket med djur, mycket med häst. Sen syns karlarna som sagt mer i statistiken. Hur som helst, vi gör lika bra jobb och är bra på olika saker, så att jobba tillsammans är helt enkelt skitbra.

Och bra har det gått, företaget är väletablerat och hos Hanna finns det många tankar om företagets framtid.

- Det är dags att sätta nya, större mål, förfina andra och fundera över investeringar. Det känns lite stressande att behöva stanna upp igen nu när allt flyter på så bra, men det är ju så man utvecklar företag.

Kompetensen som räknas

Som relativt ung och med förtroendeuppdrag kan Hanna ibland uppleva att inte riktigt bli lyssnad på. Hennes strategi är att skaka det av sig, gå vidare och hitta nya vägar för att få dem att lyssna, och det har fungerat bra. Med kompetens, kapacitet och förmåga kan man nå framgång.

- Man ska vara där man är för att man är duktig på det man gör. Det är inte könet som ska styra, det är förmågan. Jag tycker inte om kvotering, är man duktig så kommer man framåt men kan få kämpa mer om man är kvinna. Man kan komma lika långt som karlarna, om det inte sitter någon gammal stofil i vägen förstås.

Fakta

Utöver den vanliga statistiken över vem som står på den enskilda firman tar Jordbruksverket sedan 2011 också fram statistik över könsfördelningen i företagsledningar, oavsett vem som äger företaget. LRF drev igenom detta för att få statistiken att bättre beskriva verkligheten inom det gröna näringslivet, där det oftast är mannen som står på den enskilda firman men företaget ofta leds gemensamt av familjen. Den nya statistiken visar att 31% av jordbruksföretagen leds av kvinnor, ensamma eller tillsammans med en man. Om man ser till andel kvinnor som står på enskild firma är siffran 16 %.

Läs om LRFs jämställdhetsarbete