Elförsörjning, förnödenheter, bredband/telefoni, transporter och krishantering var några frågor som togs upp under mötet mellan LRF och MSB. Men den största delen av mötet handlade om livsmedelsförsörjningen där både LRF och MSB har samma syn: Det samhälleliga ansvaret för livsmedelsförsörjningen måste bli tydligare.

Under de senaste 20-25 åren har alla åtgärder för att upprätthålla en livsmedelsförsörjning i kristider mer eller mindre avvecklats.

MSB har tagit upp frågan om samhällsansvaret kring livsmedelsförsörjning med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och MSB har också lyft frågan i sitt underlag inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut. Så här skriver de: Sedan avregleringen av jordbruket på 1990-talet har den svenska livsmedelsproduktionen successivt minskat och importberoendet ökat. Det saknas ett självförsörjningsmål för livsmedelsförsörjningen i Sverige, det finns ingen statligt kontrollerad eller initierad lagring och det saknas krav på marknadsaktörer att säkra tillgången på livsmedel, såväl i vardagen som under kris eller krig. Vårt dricksvatten är sårbart och ett stort ansvar ligger på kommunerna att säkerställa både kvalitet och kvantitet, inklusive försörjning med reservvatten och nödvatten. Nu har regeringen presenterat ett förslag till en livsmedelsstrategi med målet att den totala livsmedelsproduktionen ska öka. Samtidigt ska sårbarheten i livsmedelskedjan minska. Arbetet med att gå igenom ansvarsförhållande för beredskapsfrågor inklusive viktiga försörjningsområden behöver intensifieras. Ansvar kan behöva förtydligas eller i vissa fall tillföras aktörer.

Frågan kring hur arbetet kring kriser som exempelvis stormen Gudrun och branden i Västmanland, där LRFs medlemmar och övriga civilsamhället klev in på ett fantastiskt sätt, togs också upp.

Den 24 april har Folk och Försvar ett seminarium i LRFs lokaler. Temat är livsmedelsförsörjning och det robusta samhället.