- Hjortdjur ska äta fiberrik och energifattig mat som kvistar, blad och gräs men det här blir helt tvärtom för dem. De är inte anpassade till att gräva upp och äta rotfrukter, säger Anders Wetterin, jakt- och viltexpert på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Det handlar om en typ av utfodring som går långt utöver gamla tiders höhäck till rådjuren eller lite vete till rapphönsen under de kallaste måna­derna. Nu lägger LRF ett nytt förslag till regering­en om en begränsning av utfodringen av klövvilt.

- Vi vill inte förbjuda utfodring men tycker att det ska finnas möjligheter att utfärda villkor för  hur utfodring ska gå till och även villkor för typen av foder, säger Anders Wetterin.

Det handlar om att kunna stoppa avarterna och en kultur som han beskriver nästan som en kapprustning i landet när det gäller viltutfodring. Djuren utfodras året om och till den grad att det påverkar naturliga beteenden och får viltstammar att explodera.

- Naturens vanliga regler sätts ur spel. Vildsvin får ungar tidigare, fler ungar överlever och de lever längre. Det inte är ovanligt med vildsvin som går runt med 70 procent sockerbetor i magen och det finns rapporter om karies. Finns det sockerbetor så väljer de det.

Urbaniseringen bakom kulturen

Anders Wetterin tror att urbaniseringen är en av orsakerna till utfodringskulturen.

- Förr följde man naturens gång, viltstammarna varierade med fodertillgång och kyla. Det var mer som bärplockning, fanns det mycket av något så jagade man, men höll igen om det fanns mindre, ett slags naturhushållningstänk. Nu har vi fått en mer kontinental kultur att man ska manipulera naturen med foder. Det är en attitydförändring som har skett.

Det saknas inte siffror på effekterna både i jordbruket och skogsbruket. Vilt är vilt och även om de utfodras som vore de tamdjur så är de inte inhägnade. När de ätit sig mätta på sockerbetorna drar de vidare till andra jord- och skogsbrukare som inte alls har nytta av de stora stammarna.

Vildsvin skadar för 660 miljoner/år

Vildsvinen uppskattas orsaka skador i jordbruket på 660 miljoner kronor om året. I skogsbruket ökar skadorna från både älg och andra hjortdjur.

- Vi har inte nationella siffror för älgen men grovt räknat är förlusterna i skogen 4,8 miljarder om året. Bara i Götaland beräknas viltskadorna kosta en miljard per år. Sedan kommer förstås samhällskostnaden på fem miljarder per år för vilttrafikolyckorna och den siffran ökar, säger Anders Wetterin.

Men bortom miljarderna finns även en baksida för enskilda individerna när stammen blir för stor. Älgarnas slaktvikter sjunker.

- Vi har för mycket älg i förhållande till den naturliga födan i skogen. Älgen konkurrerar med många andra hjortdjur, de blir svältfödda och korna är ibland i dålig kondition när de föder. Ingen tjänar på det, inte vi och inte djuren, säger Anders Wetterin.

LÄS MER I DN: LRF vill se gränser för utfodring