Optimismen ökar bland företagen på landsbygden. Konsumenterna efterfrågar svensk mat och regeringen beslutade i februari om en livsmedelsstrategi. Förtroendet för svenskt lantbruk är högt, med miljövänlig odling och EU:s lägsta användning av antibiotika inom mjölk- och köttproduktionen.

LRFs färska medlemsundersökning, där 1 685 lantbrukare svarat på en rad frågor, visar ökad optimism. Nära 6 medlemmar av 10 (59 procent) svarar att de känner framtidstro. Det är en kraftfull ökning jämfört med att bara 45 procent kände framtidstro för ett år sedan.

Politikers ointresse oroar mest

Det allra viktigaste för att känna framtidstro och optimism är att grundläggande villkor som infrastruktur och service på landsbygden fungerar. Det största orosmolnet handlar om politikers bristande intresse och risken för att landsbygden att avfolkas. De tillfrågade säger att det måste vara möjligt att leva och driva företag på landsbygden.

– Vårt långa arbete har äntligen lett till en svensk livsmedelsstrategi, där Sveriges mål är att öka exporten av svenska livsmedelsprodukter. Det är ett starkt bidrag till den ökande framtidstron, nu måste verkligen politikerna leverera, säger LRFs förbundsordförande Helena Jonsson.

Störst är framtidstron i Jönköpings län (67 procent), Västra Götaland (64) och Värmland (62). Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, inom jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP enligt den senaste statistiken från SCB.

Därför ökar optimismen

– Ökade intäkter, inte minst högre mjölk- och köttpriser, gör att lantbrukarnas lönsamhet är bättre efter några års mycket låga nivåer. En annan viktig anledning till ökad framtidstro är att vi lyckats att få Sverige att förstå att det gröna näringslivet är en absolut nödvändighet för att hela landet ska kunna ställa om till ett fossilfritt och hållbart samhälle, säger Helena Jonsson.

I den färska ”Lantbruksbarometern 2017” upplever fyra av tio av Sveriges lantbrukare förbättrad lönsamhet. Mest positiva är gris- och nötköttsproducenter, medan växtodlarna upplever en svagare lönsamhet. Den framtida prognosen visar dock på ökad lönsamhet för samtliga produktionsgrenar.

Tuffast tycker lantbrukarna i norra Sverige att läget är. I Västerbotten svarar 48 procent av bönderna i medlemsundersökningen att de har framtidstro och i Norrbotten ser 49 procent ljust på framtiden.

– För att infrastrukturen runt ett lantbruk ska fungera krävs det ett antal aktiva gårdar i närområdet. På flera håll i norra Sverige finns det en oro för att antalet lantbrukare ska bli för få och de som blir kvar bli för ensamma. Om samhällets service försvinner i glesbygden så får lantbrukarna det väldigt tufft. Det visar att LRF har en väldigt viktig roll att se till att svensk politik ger hela landet förutsättningar att leva och växa, säger Helena Jonsson.

Förutom politisk okunskap om landsbygdsfrågor med centralisering är byråkrati och regelverk, olika former av skatter, exempelvis energiskatt, något som upplevs som mycket negativt för landsbygdens utvecklingsmöjligheter.

 LRF är Sveriges största företagarorganisation med 119 000 företagarmedlemmar i 70 000 lantbruksföretag.

Så många känner framtidstro:

Jönköpings län, 67 procent
Västra Götaland, 64
Värmland, 62
Sydost (Småland/Blekinge), 60
Dalarna, 60
Södermanland, 60
Gotland, 59
Mälardalen, 59
Jämtland, 58
Östergötland, 58
Gävleborg, 57
Skåne, 57
Örebro, 56
Halland, 53
Västernorrland, 50
Norrbotten, 49
Västerbotten, 48