Idag står svenskt jordbruk för endast 3 procent av den totala vattenanvändningen i landet. Det kan jämföras med den svenska industrin som står för 70 procent av svensk vattenförbrukning eller hushållen som står för 18 procent.

– Lantbruksföretagarna har arbetat framgångsrikt med att investera i dammar för att kunna ta hand om vintrarnas regnvatten. Det gör att många bönder varit väl rustade för en torrperiod, säger Markus Hoffman, vattenexpert på LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.

Statistiska Centralbyrån mäter den svenska vattenanvändningen var femte år. Mellan åren 1990 och 2010 minskade jordbruket vattenanvändningen från 4,7 procent till 3 procent av totalkonsumtionen. Jordbrukets vattenanvändning omfattar vatten från enskilda vattentäkter för bevattning av grödor och vatten för djurhållning.

Globalt sett använder svenska bönder lite vatten. Svenska bönders vattenanvändning på 3 procent ska jämföras med ett internationellt genomsnitt på cirka 70 procent, säger Markus Hoffman.

Mellan 1990 och 2010 ökade de svenska hushållens vattenvändning från 16 till 18 procent av den totala vattenanvändningen.

En anledning till att svenska bönder trots brist på regn i stora delar av landet räknar med acceptabla skördar är ett framåtsyftande arbete under 2000-talet.

– Den svenska bevattningseffektiviteten är hög. Cirka 80 procent av det tillförda vattnet tas upp direkt av grödorna och spillet av vatten på väg till grödan är lågt. Det gör svensk växtodling till en av de mest vatteneffektiva i världen, säger Markus Hoffman.

De grödor som ibland kräver bevattning är främst potatis och grönsaker.

Bristen på regn har dock inneburit att en del gårdar redan behövt stödutfodra djuren med vinterfodret av ensilage när betet inte räckt. Det finns en risk för foderbrist under kommande vår eftersom årets vallskörd på vissa håll blir sämre än normalt.