Anders Källström, VD och koncernchef i LRF, du tog initiativet till LRFs satsning på integration. Varför?

– Det finns tre starka skäl, som jag ser det. För det första har bonderörelsen historiskt gjort betydande insatser i allvarliga kriser i världen. Som under andra världskriget och Balkankrisen. Då kändes det naturligt att ta ett solidariskt ansvar även i samband med de stora flyktingströmmarna 2015. För det andra är det helt i enlighet med vår värdegrund som vilar på ett humanistiskt synsätt. Och för det tredje ser vi i en möjlighet för svensk landsbygd som behöver fler människor som vill bo och verka där.

Hur är LRFs satsning upplagd, rent konkret?

– Den bygger i första hand på enskilda medlemmars engagemang. LRF som organisation finns i bakgrunden som ett stöd. Vi har också tillsammans med SKL tagit fram en modell för uthyrning av bostäder. Den avtalsmallen blir ett enkelt instrument i kontakterna med kommunerna. Så det kan man ju också se som en form av företagsutveckling. LRF deltar även i projekt som finansieras från annat håll. Och så har vi skapat ett nätverk som samlar civilsamhället på landsbygden kring integrationsfrågorna.

Vad har vi lärt oss under resans gång?

– Det blev bra när vi fick till den här modellen för uthyrning av bostäder. Men det tog sin tid. Och det är något vi blivit varse, att myndighetssverige har en del att ta tag i när det gäller att jobba i pressade situationer. Det har varit mycket stuprörstänk. Men en bieffekt av vår satsning är att LRF uppmärksammas, bland annat av regeringen, som en seriös och engagerad samhällsaktör, och det har vi naturligtvis nytta av i andra sammanhang. 

Eva Åström