Civilminister Ardalan Shekarabi inledde och lovade en landsbygdsproposition om en sammanhållen landsbygdspolitik där hela Sverige är med och det urbana perspektivet har vidgats. Han konstaterade att staten har ett ansvar för att hålla ihop Sverige och se till att det finns ett statligt serviceutbud till hela landet. Och poängterade också att statens myndigheter måste samarbeta.

På frågan från LRFs Sofia Lindblad om hur man ska få alla departement att se landsbygdsperspektivet, svarade ministern att resan redan är påbörjad och att regering och riksdag är medvetna. Men att det finns andra opinionsbildare, media, till exempel som fortfarande har ett utpräglat storstadsfokus.

Samsyn över partigränser

Landsbygdskommittén, där alla partier är representerade, berättade kort om sitt arbete som hade skett i stort samförstånd, eftersom alla ledamöter själva är ”lantisar”. Flera av dem vittnade om att det i många fall är lättare att komma överens över partigränserna än att få förståelse för landsbygdsfrågorna i det egna partiet.

I samband med valrörelsen trodde kommittén att konfliktytorna mellan partierna förmodligen kommer att skärpas, men i grunden är de konflikterna mindre påtagliga. En debatt kring olikheterna tyckte man i viss mån är bra för att det väcker medias intresse och att frågorna därmed blir mer synliga.

Storstadsperspektiv i riksmedia

Terese Bengard från Hela Sverige ska leva presenterade en undersökning om hur ofta några sökord med koppling landsbygd förekommer i texter på Aftonbladets, Expressens, Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets ledarsidor. Varje tidning publicerar omkring 900-1 000 ledartexter om året. 2011 innehöll 12 av dessa något av sökorden, 2016 var det 33.

På plats för att diskutera detta fanns Aftonbladet, Sveriges Radios Ekot, Norrländska Socialdemokraten och Östersundsposten. Expressen, DN och SvD hade tackat nej till att medverka.

Aftonbladets Daniel Swedin sa att man på tidningen skriver om det som händer ute i landet, som man bedömer är av nationellt intresse, men utan att kanske ha med just de undersökta sökorden. Landsbygden är inget ämne i sig, man skriver om till exempel välfärdsfrågor. Men han tillstod också att om sitter man i Stockholm, är det lätt att ha ett stockholmsperspektiv.

Sveriges Radio, och public service generellt, har lokalt placerade journalister, och tycker att det är viktigt, sa Alexandra Svedberg på Ekot, som själv arbetar från Jönköping.

NSD och ÖP har lokal representation och skriver om lokala frågor, framförallt för lokala läsare. Det som efterlyses överlag är mer journalistik om hela landet för hela landet.

Stereotyp bild

Olov Abrahamsson på NSD hade inför dagen sökt på ”landsbygd” i TTs bildarkiv och de 100 första träffarna visade bilden av nedläggning och avfolkning. Daniel Swedin invände att samma stereotypa resultat hade han fått om han sökt på ”förort”.

I diskussion med publiken, ett hundratal personer, konstaterades gemensamt att media har ett ansvar som folkbildare. Storstadsperspektivet gör att man pratar om investeringar i storstan och bidrag till landsbygden. Att man när man ifrågasätter utbyggd tågtrafik i Norrland, glömmer att det handlar om transporter av råvaror, inte av folk.

Flera olika landsbygder

I den sista panelen, som tog upp frågan om stad och land, och där riksförbundsstyrelsens och LRF Jönköpings Mikael Bäckström medverkade tillsammans med andra landsbygdsorganisationer, tog man upp hur viktigt det är att landsbygden själv visar på vad man har att erbjuda. Sverige är ett starkt land med stora tillgångar och frågan gäller inte stad eller land, utan stad och land.

Mikael Bäckström efterlyste en tydligare regionalpolitik som stöder företagsamheten i hela Sverige.

Nu hoppas alla på en bra landsbygdsproposition med samarbete över partigränserna där man också tar hänsyn till att det finns många olika landsbygder med sina egna förutsättningar.