– Det här är en positiv satsning. Naturvårdsverket har fastslagit att Sverige behöver flera betande djur för att bevara den biologiska mångfalden och att vi ska klara riksdagens miljömål. Våra naturbetesmarker är de mest artrika miljöerna som vi har. De är faktiskt fullt jämförbara med regnskog, säger LRFs ordförande Palle Borgström.

I den pågående klimatdebatten ifrågasätts ofta nyttan av en svensk djuruppfödning. Sanningen är att betande djur är en förutsättning för att bevara mångfalden genom öppna landskap och därmed förutsättningar att ett stort antal rödlistade växter, djur och insekter kan överleva.

Regeringen har beslutat att höja miljöersättningen för betesmarkstyperna slåtterängar med särskilda värden, skogsbete, mosaikbete och bete av andra gräsfattiga marker.

– Vi hade gärna sett att regeringen satsar mer även på andra typer av betesmarker, som betesmarker med allmänna eller särskilda värden. Det skulle behövas för att förbättra möjligheterna att nå riksdagens miljömål, säger Palle Borgström.

Till satsningen knyts också en förstärkt rådgivning för att höja kunskaperna om olika skötselmetoder, inte minst i områden där brist på betesdjur kan göra det svårt att upprätthålla det betestryck som behövs för att hindra att känsliga arter försvinner om marken växer igen.

– Jag hoppas att lantbrukarna har möjlighet att ta del av denna rådgivning och att det blir bra kvalitet på den. Men om orsaken till svag skötsel är brist på betesdjur så kommer det vara svårt att förbättra skötseln om det inte blir fler betande djur och det kan det vara svårt att lösa genom rådgivning, säger Palle Borgström.

Förändringarna föreslås införas i landsbygdsprogrammet och gälla från och med 2018.

LÄS MER: Hela regeringens pressmeddelande