- De har visat att man kan kombinera ett bra företagsklimat, med att värna miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet och därför tycker vi det är en bra modell att använda sig av, säger Åsa Hill.

Det har gjorts många uppföljningar och utvärderingar av tillsynen i Sverige, men metoder för att åtgärda de brister som upprepat konstateras är få, om det ens finns några utöver det som gjorts i Rättvik. Där har man arbetat målmedvetet för att verkligen åtgärda de brister som finns på snart sagt samtliga områden som granskats. Det handlar om brister i bland annat effektivitet, styrning, avgiftsuttag, kompetens och bemötande.

Filmen kan användas av kommungrupper

Metoden som Rättvik använder sig av är ett steg i helt rätt riktning och i den här filmen berättar eldsjälarna Martin Clarstedt och Markus Svensson om hur det går till och vad som är förtjänsten. Filmen kan med fördel användas av kommungrupperna för att lära sig mer om arbetet och påverka sina kommuner att anamma metoden.

- Filmen kan med fördel användas av LRFs kommungrupper i kontakter med politiker och tjänstemän. Vi vill ju ha en tillsyn som är bättre på att se företagarnas förutsättningar och i Rättvik har man en metod som visar att man kan ha både ett bra företagsklimat och en effektiv tillsyn, säger Åsa Hill.

Har gett bättre företagsklimat

Modellen i Rättvik togs fram för ett tiotal år sedan när man började förändra sitt tillsynsarbete. Hållbarhetschefen Markus Svensson och miljö- och byggchefen Martin Clarstedt åker under föreningsnamnet Tillväxt och Tillsyn land och rike runt för att sprida modellen. De kan också tydligt se resultatet av sitt arbete. Kommunen har klättrat snabbt uppåt på rankingen över företagsklimatet, men utan att för den skull tumma på lagar och regler kring exempelvis livsmedelstillsyn. En av förändringarna var att ha en närmare dialog med verksamheterna. Samt att ta ut avgifter utifrån utförd tillsyn, inte utifrån en schablon.
Något som LRF applåderar.

- Hur tillsyn och tillstånd fungerar är en viktig faktor för företagarna eftersom den är den vanligaste kontakten med kommunen, säger Åsa Hill.
LRF kommer nu fortsätta jobba för att sprida modellen till andra kommuner.