Bakgrunden till remissen är en ambition att skydda den svenska skattebasen samtidigt som ett EU-direktiv kräver införande av sådana begränsningar. Reglerna införs från 1 januari 2019.

Huvudregeln i begränsningen baseras på inkomstbasen EBITDA med ett avdragsutrymme om 30 procent. En linje som överensstämmer med direktivet och som LRF har förordat. En förenklingsregel innebär att negativa räntesaldon upp till och med 5 miljoner kronor alltid får dras av. Samma nivå finns i våra grannländer.

– Det första ”budet” var på 100 000 kronor vilket vi starkt ifrågasatte. Även om direktivet ger en möjlighet till 3 miljoner euro är den föreslagna nivån mer rimlig. Förslaget har nu en hyfsad småföretagarprofil. Det är bra, säger Urban Rydin, skatteansvarig på LRF.

Bra är även att den tidigare diskuterade finansieringen genom uppskjutna underskottsavdrag inte genomförs. Tidigarelagda värdeminskningsavdrag för hyreshus ska stimulera byggande av bostäder. Här bör dock beaktas att det handlar om en periodiseringseffekt som givetvis inte balanserar ett permanent borttagande av ett systemenligt ränteavdrag.

För att inte bolagssektorn ska få en höjd beskattning sänks bolagsskatten i två steg till 20,6 % från dagens 22 procent.
– Sänkningen i kombination med begränsningens utformning gör att de flesta små och medelstora företag får sänkt beskattning. En ordning LRF tycker är bra och nödvändig, säger Urban Rydin.