Vart sjunde år bestäms en ny EU-budget där jordbruksstödet ingår. Nu är det dags igen. I dag, 2 maj 2018, kom budgetförslaget från EU-kommissionen. Därefter påbörjas förhandlingar i Europarlamentet och i EU:s ministerråd. Det är oklart exakt när sedan beslutet om budgeten fattas.

Det vi vet är att år 2021 ska den nya budgeten börja gälla.

LÄS MER: Palle om förslaget: Bra att regeringens snåla EU-budget inte vann gehör, men olyckligt med minskning

EU:s jordbrukspolitik och jordbruksstödet har länge dragits med oförtjänt dåligt rykte. Den har beskrivits som en byråkratisk koloss som understödjer jordbruk som borde stå på egna ben. Men den bilden är inte korrekt. Politiken har med tiden förändrats och förfinats för att exempelvis stödja utvecklingen mot en mer miljöanpassad matproduktion. Det har också varit viktigt att alla delar av EU ska leva.

22 miljoner jobbar i lantbruket

Hela 75 procent av EU:s landyta består land som kopplar till det gröna näringslivet, det vill säga jord eller skog, och inte mindre än 22 miljoner människor arbetar i lantbruket.

Men jordbruksstödet har inte bara gynnat landsbygden, kanske ännu mer tydligt är nyttan för konsumenterna.

Sedan jordbruksstödet infördes i EU har hushållens utgifter för maten i medeltal minskat med hälften. 1960 gick 30 procent av hushållsbudgeten till mat. Idag är samma siffra 15 procent.

Samtidigt har jordbrukets andel av EU-budgeten sjunkit kraftigt, från 71 procent 1984 till 38 procent 2017.

I dag finns i hela Europa ett stort utbud av fantastisk mat från i ett vackert odlat landskap. En bild som är lätt att se som självklar men som inte är det.

EU kostar 8 kronor om dagen

Räknat per person kostar EU-medlemskapet mindre än med en kopp kaffe om dagen (8 kronor) per person. Av detta belopp går mindre än hälften till jordbruksstödet.

Tyvärr vill den svenska regeringen spara på utgifterna för jordbrukspolitiken inom EU:s budget.

LRF ser problem med en sådan linje eftersom EU-länder som inte vill spara på stödet till jordbruket i så fall kan komma att kompensera med mer nationella budgetmedel. Då blir konkurrensen inom EU snedvriden och funktionen av den inre marknaden hotas.

Regeringens linje minskar hållbarheten

Vi anser att regeringens EU-linje står i konflikt med riksdagens beslut från 2017 om att öka den inhemska livsmedelsproduktionen och förstärka den svenska försörjningstryggheten.

Regeringens linje kommer också i konflikt med ambitionerna för miljö och hållbarhet eftersom ett sänkt stöd skulle betyda att svenska lantbruk kan konkurreras ut och mer mat måste köpas från andra länder där Sverige inte kan styra hur produktionen sker. 

När landskap växer igen riskeras den biologiska mångfalden.

Om EU:s jordbruksstöd minskar är det troligt att strukturutvecklingen kommer att gå betydligt snabbare än idag. Det kan bli så att antalet ”medelstora” gårdar minskar i antal och att riktigt stora ökar.

Outtnyttjad kapacitet i norra Sverige

I norra Sverige och landets skogs- och mellanbygder finns en stor andel outnyttjad svensk biokapacitet, det vill säga möjlighet att producera mer.

En större andel av kött- och mjölkproduktionen bör ske i de delar av landet där det ofta inte finns förutsättningar för att odla andra grödor än djurfoder som idisslarna kan omvandla till kött.

Om Sverige ska kunna producera hållbar mat till fler marknader är jordbruksstödet en viktig del.

LRF önskar därför en ökad eller bibehållen nivå för jordbruksstödet som är viktigt för lantbruket i hela Sverige.

LÄS MER: 6 faror vid sänkt EU-budget

BRYSSELNYTT: Så gick snacket efteråt i EU