Den 22 maj är det den av FN instiftade biologiska mångfaldens dag för andra gången. Sverige har tidigare undertecknat ett internationellt avtal med syftet att vårda vår biologiska mångfald och nyttja den på ett uthålligt sätt, så att den inte förstörs. Sveriges bönder och skogsägare fyller en viktig roll i bevarandet av den biologiska mångfalden.

Betes- och odlingsmarker

  • Naturbetesmarker är en av de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet och betet gynnar många växter och djur. Mer än en fjärdedel av de rödlistade arterna i Sverige är beroende av öppna gräsmarker för sin överlevnad.

  • En betad hage kan innehålla så mycket som 40 olika arter per kvadratmeter.

  • Naturvårdsverket konstaterar att mjölkproduktionen utgör motorn i systemet för att bevara betesmarkerna och att en lönsam mjölkproduktion är en förutsättning för en långsiktig hävd av betesmarker. Det största hotet mot biologisk mångfald är det minskade antalet betande djur.

  • En anledning till att den betade marken är så artrik är att den släpper upp många långsamt växande växter som annars inte klarar konkurrensen från snabbväxande gräs och buskar. Djurens klövtramp möjliggör för växternas frön att komma ner till marken och ökar deras chanser att gro. (Världsnaturfonden)

  • Betande djur i hagmarker gör landskapet rikt på värdefulla växter, blommor och insekter som i sin tur lockar till sig fjärilar och fåglar. Många av de arter som finns här klarar sig inte i några andra naturtyper, vilket gör betesmarkerna extra värdefulla. De bidrar även till viktiga funktioner som gör naturen mer robust. Det är en viktig faktor för att vi i framtiden ska klara av klimatförändringar som extremare väder. (Naturskyddsföreningen)

  • Hälften av alla växter, däggdjur, groddjur och insekter är beroende av odlingslandskapet.

  • Den största mångfalden av arter finns i de odlingslandskap som har största variation.

  • Åkermarken och marken närmast den erbjuder en mångfald av miljöer där många arter trivs. Åkerbryn, dikeskanter, de små miljöerna under en kraftledningsstolpe, stenmurar, markvägar, trädor och kantzoner bildar gynnsamma miljöer där insekter, fjärilar, fåglar och vilt trivs. De bildar bryggor genom landskapet där insekter och djur kan röra sig och ha kontakt för genetiskt utbyte som är viktigt för arternas överlevnad. Ett levande lantbruk är en absolut nödvändighet för många arter!

Skogen

  • I Sverige finns 330 000 enskilda skogsägare som brukar sin skog och vårdar och tar hänsyn till naturen på olika sätt. Tusentals olika viljor, planer och drömmar ger en mångfald i skogslandskapet.

  • Idag har vi dubbelt så mycket skog som för hundra år sedan.

  • Statistik från Riksskogstaxeringen visar att vi idag även får mer gammal skog, mer död ved, mer ädellövskog och fler grova lövträd i skogarna, vilket bidrar till att den biologiska mångfalden ökar.

  • Antalet skogslevande fåglar ökar. Extra roligt är att flera av de arter som är kända för sina särskilt höga krav på skogsmiljön ökat tydligt. Forskarna tror att den positiva utvecklingen för skogens fåglar i stor utsträckning beror på en positiv utveckling för deras livsmiljöer.