Idag produceras drygt 2200 ton slam varje dag i Sverige, hälften av det kommer från Revaq-certifierade reningsverk. Men målet om att få ut mer slam, och därmed fosfor, till jordbruksmarken har inte lyckats. En femtedel av allt slam används idag till att täcka över soptippar med, men de kommer vara helt täckta inom åtta år. Då kommer det uppstå ett överskott av slam och slamberg riskerar att uppstå i kommunerna. På grund av rapporter om bland annat mikroplaster i slammet så är frågan om att använda slammet till jordbruksmarker inte helt enkel.

LÄS MER: Kretsloppet i enskilda avlopp

För att få mer fosfor i omlopp så vill nu LRF och reningsverken att Naturvårdsverket och regeringen ska ta över den ledande rollen som slamkontrollant.

- Det är viktigt att regeringen och Naturvårdsverket ser sin roll i att skapa förutsättningar för den här hållbara återföringen och se till att det är möjligt för kommuner och industrier att investera i andra system, säger Jan Eksvärd, miljöexpert på LRF.

Sådana beslut har tagits i flera andra länder och Sverige ligger efter i processen. Det svenska regelverket kring slamhantering har inte uppdaterats sedan mitten av nittiotalet, men frågan har utretts tre gånger.
- Vi är nu inne på den sjätte miljöministern där beslut inte har tagits, säger Anders Finnson på Svenskt Vatten.

LRF och Svenskt Vatten uppmanar nu regeringen att införa ett nationellt mål om att återföra 80 procent av all fosfor i slammet till produktiv mark innan 2030.

- Jag delar bilden att det är hög tid att vi tar tag i den här frågan och vi har ett väldigt aktivt arbete på gång och kommer återkomma med förslag, säger miljöminister Karolina Skog.

- Jag lovar att det inte kommer dröja länge innan det kommer besked från regeringen, säger hon.

Lyssna på hela avsnittet av Klotet här.

LÄS MER: Greppa näringens fosforrådgivning

LÄS MER: Vattenvård i ett lönsamt jordbruk