- De nationella EU-bidragen behöver hamna över 1 procent av BNP för att bygga ett starkt Europa.  Men tyvärr motsätter sig våra regeringar detta, och utmärker sig därmed sig negativt bland EU-staterna, skriver de i debattartikeln i Dagens Samhälle.

Även Österrike och Nederländerna står på Sveriges och Danmarks sida i denna frågan rapporterar Agrafacts.

Här är debattartikeln på svenska (nedan följer länk till engelsk version)

EU:s jordbrukspolitik har ofta kritiserats och jordbruksstödet är sällan ett favoritämne runt matborden. Men det kanske det borde vara. I själva verket är jordbrukspolitiken ett av EU:s mest lyckade områden.

Vart sjunde år bestäms en ny EU-budget där jordbruksstödet ingår. Nu är det dags igen. I början av maj presenterades kommissionens budgetförslag. Nu väntar förhandlingar i Europarlamentet och i EU:s ministerråd. År 2021 ska den nya budgeten börja gälla. Diskussionerna om EU-budgeten – kallad ”multiannual financial framework” (MFF) – är en fråga om vägval och om vår gemensamma framtid.

Under de senaste åren har vi sett politiska krav på nya EU-initiativ inom bland annat migration, försvar och forskning. Samtidigt står vi inför en stor budgetutmaning när Storbritannien lämnar EU om mindre än ett år, 29 mars 2019.

Om den gemensamma jordbrukspolitiken drabbas av nedskärningar riskerar Europas bönder stora ekonomiska förluster. En stark jordbruksbudget behövs för att säkerställa att europeiska jordbrukare kan leverera mat till konkurrenskraftiga priser samtidigt som de uppfyller ambitiösa krav på hur maten produceras när det gäller miljö, klimatförändringar och djurskydd.

Därför är det nödvändigt att de nationella EU-bidragen överstiger en procent av bruttonationalinkomsten. Men det motsätter sig tyvärr just våra regeringar – den svenska och den danska – och utmärker därmed sig negativt bland EU-staterna.

EU:s jordbrukspolitik och jordbruksstödet har länge dragits med oförtjänt dåligt rykte. Den har beskrivits som en byråkratisk koloss som understödjer jordbruk som borde stå på egna ben. Men den bilden är inte korrekt. Politiken har med tiden förändrats och förfinats för att exempelvis stödja utvecklingen mot en mer miljöanpassad matproduktion. Det har också varit viktigt att alla delar av EU ska leva.

Hela 75 procent av EU:s landyta består land som kopplar till det gröna näringslivet, det vill säga jord eller skog, och inte mindre än 22 miljoner människor arbetar i lantbruket och det finns uppodlad mark och djur även i EU:s mest avlägsna delar.

Men jordbruksstödet har inte bara gynnat landsbygd och bönder, kanske än mer tydlig är nyttan för konsumenterna. Sedan den gemensamma jordbrukspolitiken infördes på 1960-talet har den andel som hushållen lägger på mat halverats, från 30 till 15 procent. Jordbrukets andel av EU-budgeten har samtidigt minskat sedan 1980-talet från 71 procent till 38 procent.

I dag finns i hela Europa ett stort utbud av fantastisk mat från i ett vackert odlat landskap. En bild som är lätt att se som självklar men som inte är det.

Om man som Danmark och Sverige enbart fokuserar på att minska EU:s budget riskerar man att hamna utanför förhandlingsbordet. Istället borde ambitionen vara att påverka EU:s framtid i den riktning man önskar.

I en alltmer osäker värld behöver våra regeringar ta ansvar för ett starkt EU.

Palle Borgström, förbundsordförande, LRF 
Martin Merrild, ordförande Landbrug & födevarer, Danmark

Here is the English version

 

Vill du hänga med i vad som händer i Bryssel? Prenumerera på LRFs veckobrev Brysselnytt.