För att det ska växa bra på åkrarna behöver de gödslas med växtnäring. De viktigaste näringsämnena för växter är kväve, fosfor, kalium, svavel och en del mikronäringsämnen. Det finns mycket av de ämnena i kiss, bajs och matavfall. 90 % av den växtnäring som finns i avlopp kommer från tätorter och 5-10 % finns i små avlopp. När växtnäring inte återförs till åkermarken tillverkas den från fossila ändliga råvaror. Det är inte hållbart.

Vi behöver bli lika duktiga på att ta hand om avloppet som på att sortera avfall

I Sverige är vi är duktiga på att sortera avfall som papper, plast, glas och metaller. Vi behöver bli lika duktiga på att sortera och ta hand om avloppet. Framför allt innebär det att hålla isär gråvatten (vatten från disk, tvätt, dusch) från toalettvatten och att välja Bra miljöval för rengörings- och hygienprodukter.

Det finns kretsloppslösningar för små avlopp, men de innebär ofta lite mer jobb. Ett exempel är toaletter med urinsortering och kompostering av bajset. Antingen sprids urin och kompost på egen mark eller så kan kommunen eller en entreprenör ta hand om det. Man kan också samla toalettvatten från snålspolande toaletter i en tank, som sedan hygieniseras innan det sprids på åkermark. För att dessa lokala lösningar ska fungera behöver kommunen, jordbruket och fastighetsägarna vara helt överens och samverka.

En del små avlopp ger för lite skydd mot smittämnen i dricksvatten

När små avlopp är placerade nära brunnar för dricksvatten, finns risk för att vattnet blir otjänligt. Att säkra kvaliteten på dricksvattnet är kanske det viktigaste skälet till att ha en väl fungerande avloppsanläggning på landsbygden. Analyser ger besked om vattnet är bra nog.

Kostnadseffektiva lösningar viktiga

I de flesta fall väljs idag enkla lösningar med trekammarbrunnar och infiltration i marken. Markens förmåga att rena vatten, binda fosfor och avlägsna kväve är ofta mycket bra, särskilt om den är bevuxen. När högre krav på rening av avloppet ställs, fungerar mikroreningsverk bra, även om de kostar mer.

Man väljer den lösning som det finns bäst praktiska förutsättningar för och som är mest kostnadseffektiv. Idag finns gott om erfarenheter och råd att få.

På gårdar finns ibland möjligheter att planera för hela gårdens växtnäringsflöde. Det enskilda avloppet ofta är en mycket liten del.

Enskilda lösningar eller anslutning till kommunala nätet?

Ibland vill kommunen ansluta fastighet till det kommunala nätet, särskilt om antalet fastigheter på en plats är fler. Miljöbalken styr detta med texten ”…att på varje plats erhålla sammantaget bästa skydd och resurshushållning till inte orimlig kostnad”.

Hur vet man att skyddet av miljön och människors hälsa kräver att en fastighet ansluts till kommunalt VA?

Ställ frågor! Svaren ska baseras på fackmannamässiga underökningar.

Olika alternativ måste utredas. En kommunal lösning kan också vara en lokal vattentäkt eller infiltration av renat avloppsvatten. Även sorterande system kan drivas i kommunal regi.

I många fall har kommunerna en bra dialog med fastighetsägarna. Om så inte är fallet, är det viktigt att snabbt överklaga kommunens beslut och ta hjälp av experter på enskilda avlopp.

Det är ekonomiskt smart att behålla små avlopp som fungerar för fastighetsägarna, för VA-kollektivet och ur sårbarhetssynpunkt.

Vägen till hållbara vattentjänster

Utredningens förslag kan innebära sänkta kostnader för fastighetsägare, öka möjligheterna till enskilda avloppslösningar och att kunna bygga ut på landsbygden. Det kräver att kommunerna gör bättre utredningar och utredaren föreslår också att de ska få ökat kunskapsstöd.

LÄS MER: Enskilda avlopp

En fasa för fastighetsägare är när kommunen klassar ut avloppsanläggningen på lösa grunder. Ett av utredningens förslag är därför att vart 7:e år låta en fackman bedöma anläggningen och göra en avloppsdeklaration. Den ska kosta mindre än kommunens tillsyn och ge fastighetsägaren mer framförhållning. Vid dåligt resultat ges fastighetsägaren något år att planera den lösning hen föredrar. Kommunen kan fokusera sin tillsyn på dessa anläggningar. Halvbra anläggningar kan få 5-10 års framförhållning.

Förslaget beräknas öka andelen avlopp som åtgärdas från
2,5 % till 5 % per år.

Fler kretsloppsanpassade små avlopp minskar påverkan på hälsa och miljö. Utredningen föreslår därför ett mål om att fler kommuner ska ha system för att sätta näring från små avlopp i kretslopp. Man vill också att kommuner ska få bidrag för att fortsätta utveckla kretsloppsystem.

Jan Eksvärd, miljöexpert LRF

Texten publicerades i informationstidningen "Enskilda avlopp och hållbara vattentjänster" som distribuerades med Dagens Nyheter den 1 juli. Hela informationstidningen finns att läsa här.