Nya beräkningar från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, visar att andelen importerade livsmedel fortsätter att öka och bli en allt större del av människors livsmedelskonsumtion. Kurvan pekar uppåt oavsett om beräkningarna görs i kronor eller kilo.

Den största delen av den ökande importen gäller varor som direkt konkurrerar med det svenska jordbruket, som matfett, grönsaker och mejerivaror. Importen av sådana varor har sedan 1990 ökat från 12 procent av livsmedels­konsumtionen till 31 procent år 2017.

För varor med ingen eller liten produktion i Sverige – exempelvis fisk, exotiska frukter, vissa grönsaker, kaffe, te och kakao – har importens andel ökat betydligt mindre, från 12 till omkring 17 procent. En vara som sticker ut om man bara ser till de två senaste åren är kött – där har importen minskat något.

Ökad import = färre jobb

– Sveriges bönder har kunskap och kapacitet att öka produktionen av många livsmedel. Man måste inse att genom att fortsätta acceptera den ökande importen av varor som vi själva kan producera accepterar vi även förlorade arbetstillfällen i Sverige, förlorad ekonomi hos företagare och minskade möjligheter till viktiga klimatinsatser. Och tvärtom, om vi ökar produktion kan vi skapa 30 000 nya jobb, säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.

SE FILMEN: Så kan Sveriges bönder fixa 50 000 jobb

Importens andel, räknat på värdet i konsumentled, har från 2008 till idag ökat från 45 till 48 procent. När motsvarande beräkningar görs men baserat på totalkonsumtionen av livsmedel, räknat i kilo per person, ligger importandelen något lägre. Dock är utvecklingen densamma – det vill säga importen ökar. Från 2008 till idag har andelen importerade livsmedel mätt i kilo gått från 38 till 42 procent.

LÄS MER: Fler kommuner kan handla svenskt

– En inhemsk, stark livsmedelsproduktion är viktig av många skäl. Ett som har aktualiserats i och med det ändrade säkerhetspolitiska läget är försörjningstryggheten. För att lyckas öka produktionen och konkurrera med importerade varor måste det bli enklare att vara lantbruksföretagare och bland annat länsstyrelserna har en mycket viktig roll i det arbetet.  

Livsmedelsstrategin som beslutades av riksdagen i juni 2018 har som mål att öka den svenska produktionen av livsmedel. Ett framgångsrikt genomförande bör på sikt avspegla sig i en lägre importandel av de produkter som kan produceras i Sverige.

Vill du veta mer?

Läs senaste numret av LRFs nyhetsbrev Lantbrukskonjunkturen.