Studien, med deltagande från forskare från internationella institutioner, bland andra Stockholm Resilience Centre, drar tre slutsatser. För det första krävs att matsvinnet på jorden halveras. För det andra krävs bättre och effektivare jordbruksmetoder, vilket kan öka avkastningen utan att mer mark tas i anspråk. För det tredje behöver köttätandet minska och kosten bli mer växtbaserad.

– Svenska lantbrukare kan vara stolta i en global jämförelse. Vi ligger i framkant både vad gäller växtodling och djuruppfödning. Exempelvis slog den svenska trädgårdsodlingen nytt rekord förra år och vår odling av växtprotein ökar kraftigt. Det kommer sannolikt att öka i framtiden eftersom vi följer konsumenternas efterfrågan, säger Maria Dirke, expert på klimatfrågor inom LRF.

Svensk livsmedelsproduktion skiljer sig från den globala

LRF kan konstatera att studien bygger på globala beräkningar av hur vi ska klara en hälsosam kosthållning i framtiden. Det svenska jordbrukets klimatsmarta metoder nämns dock inte. När det gäller växtodling används exempelvis kemikalier betydligt mer restriktivt än i de flesta anda länder.

Om vi tittar på djuruppfödningen så är utsläppen från svenskt nötkött 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen. I rapporten nämns heller inte att 70 procent av växthusgasutsläppen från maten vi äter i Sverige kommer från importerad mat. Rapporten saknar skrivningar om transporternas stora klimatpåverkan samt den växande skogens positiva roll för koldioxidupptaget ur atmosfären.

­

– Rapporten bekräftar att vi har stora utmaningar att föda en växande befolkning på jorden. Det är positivt att svenskt lantbruk ligger väl positionerat när det gäller att delta i utvecklandet av den framtida livsmedelsförsörjningen, säger Maria Dirke.

Här får du veta mer om hur svensk livsmedelsproduktion skiljer sig från den globala: lrf.se/vissteduatt

LÄS MER: Välj svensk mat - för klimatet, jobben och miljön