– Ett krisstöd kan aldrig bli helt rättvist tyvärr. Vi har bedömt att Jordbruksverkets huvudförslag är det mest praktiska, det enklaste att genomföra och ger en rimlig rättvisa, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

Förutom förbundsordförande Palle Borgström och Thomas Bertilsson har flera personer från LRF varit inblandade i ett stort antal möten med både regeringen och Jordbruksverket för att övertyga om att ett statligt stöd till det drabbade lantbruket snabbt skulle komma till stånd.

Svenska stödet störst i EU

Bland annat tog LRF fram ett underlag för alla branscher om torkans effekter och dessa beräkningar överlämnades till Jordbruksverket i mitten av september och blev en grund för beslutet om det nationella stödpaketet. Regeringens 1,2 miljarder kronor är det största nationella stödet inom hela EU, i förhållande till antalet lantbrukare.

– Tillsammans med flera av branschorganisationerna har vi tryckt på för så stort stöd som möjligt. När våra medlemmar nu diskuterar innehållet i stödpaket 1 och 2, så glömmer de lätt bort att EUs regler för statsstöd omöjliggör flera alternativ, säger Thomas Bertilsson, enhetschef för LRF Äganderätt och näringspolitik.

LRF har därför valt att förorda Jordbruksverkets alternativ där återbetalning av dieselskatt för förbrukat bränsle rekommenderas. En sådan utbetalning står inte i strid med statsstödsreglerna och hamnar heller inte inom deminimisreglerna och ger därför chans till en snabb utbetalning inom Skatteverkets utarbetade rutiner. Genom att stödet bygger på redan körda sträckor så innebär det inte ett incitament för ökat körande och användande av diesel.

"LRF är en remissinstans"

– Riksförbundsstyrelsens utgångspunkt har hela tiden varit att stödet ska vara så träffsäkert och snabbt som möjligt, i bemärkelsen att det ska gå till dem som har haft stora problem som en följd av torkan. Då hamnar man i en situation där man måste kompromissa mellan träffsäkerhet och snabbhet. Det är ju också viktigt att veta att vi endast är en remissinstans som får komma med synpunkter. Det är ju Jordbruksverket och regeringen som bestämmer omfattning och inriktning, säger Martin Moraeus i LRFs riksförbundsstyrelse.

Ett exempel där man kommer i kläm är lantbrukare som köper in mycket foder och har begränsad egen odling och ett annat gäller lantbrukare som valt att köra på förnybart bränsle, exempelvis HVO-diesel, som inte får del av stödet enligt det förslag som Jordbruksverket nu förordar regeringen.
– Det är självklart något som vi tycker är fel. På längre sikt vill vi ju att hela lantbruket ska gå över till fossilfria bränslen. Vi trycker på hos regeringen för att även de som kört på fossilfritt ska ha möjlighet att göra en stödansökan, säger Palle Borgström.

Växtodlarna får del av stödet

Intern kritik har riktats mot att växtodlarna hamnat i skymundan av djuruppfödarna när regeringens stöd utbetalas. Carl-David Trozelli, ordförande i LRF Växtodling, tycker inte att det stämmer.
– I den första stödomgången var växtodlingen exkluderad, men i det förslag som Jordbruksverket nu förordar, med den historiska dieselsförbrukningen som fördelningsnyckel, kommer även våra medlemmar till del. Det är inget system som är perfekt, men vi tror att den fördelningsnyckeln är det bästa och snabbaste sättet.

LRF blixtinkallade berörda myndigheter till ett högnivåmöte tidigt i somras för att diskutera torkan. Palle Borgström och Thomas Bertilsson laddar sekunderna innan mötet öppnas.

Så här har LRF arbetat för att regeringen skulle införa ett krisstöd för torka

I maj/juni togs det första kontakterna med Jordbruksverket, Näringsdepartementet och EU-kommissionen kring dispenser från stödregler så att det bland annat skulle bli möjligt att skörda foder på EU-träda.

Den 13 juni meddelade Jordbruksverket positivt besked om dessa EU-dispenser. EU-kommissionen meddelade senare motsvarande besked för fler EU-länder.

Den 30 juli höll regeringen en presskonferens, där LRF och Jordbruksverket deltog, och meddelade att 1,22 miljarder kr sätts av för krisstöd till jordbruket på grund av den extrema torkan.

Pengarna fördelades i två paket, ett med utbetalning 2018 på 460 Mkr och ett andra med utbetalning 2019 motsvarande 760 Mkr.

Regeringen bestämde, efter kontakter med Jordbruksverket och LRF, att inrikta det första stödpaketet på grovfoderberoende produktionsgrenar som mjölk, nöt och får/lamm. Bakgrunden var det akuta skördeläget med en mycket svag första skörd och ett läge där återväxten på vallarna stod helt still.

Även prognosen för spannmålsskörden var i juni/juli svag men läget var inte fullt ut lika akut som beträffande grovfoder.

Jordbruksverket fick i juli ett uppdrag av regeringen att ta fram underlag för fördelning av stödpaket 2. Detta skulle redovisas i oktober.

När LRF kommenterade det totala stödpaketet i slutet av juli påpekades att torkan drabbar hela lantbruket och att stödpaket 2 för 2019 behöver beakta detta.

5 september. LRF och olika branschorganisationer på köttområdet höll en presskonferens för att tydliggöra behovet av marknadsprishöjningar för att klara torkans långsiktiga effekter. Samtal med handeln har förts kontinuerligt.

Mitten av september. LRF tog fram ett underlag för alla branscher om torkans effekter och dessa beräkningar överlämnades till Jordbruksverket. Sammantaget bedömdes torkans effekter till omkring 10 miljarder kronor.

September/oktober. Jordbruksverket hade två träffar med LRF och olika branschorganisationer.

29 oktober. Jordbruksverket överlämnade sitt förslag om stödpaket 2 till regeringen. Jordbruksverket förordade i sitt förslag en fördelning av stödpaket 2 kopplad till dieselförbrukningen i jordbruket under 2018. Som andrahandsalternativ hade SJV ett förslag med huvudinriktning på animalieproduktionen. LRF tyckte att Jordbruksverkets huvudalternativ med dieselinriktning var att föredra vid en totalbedömning av stödpaket 1 och 2.

LÄS MER: Så jobbar LRF med sitt näringspolitiska arbete

För dig som vill veta mer!

I senaste numret av Lantbrukskonjukturen beskriver LRF hur de olika branscherna har drabbats av torkan.