I början av augusti gick ett antal namnkunniga svenska kockar ut i ett upprop för svenska råvaror. Detta mot bakgrund av torkan som påverkar landets bönder hårt ekonomiskt under sommaren, just nu och sannolikt även lång tid framöver.

Tyskt mot svenskt

Uppropet har gjort skillnad. Maria Forshufvud, vd svenskmärkning AB pratade med ett par grossister under årets kock och fick flera exempel på att restauranger har styrt över till mer svenskt.

- Jag kollade med några av grossisterna och det har gjort effekt. Man byter exempelvis tyskt fläsklägg till svensk fläsklägg och det är inte bara på ett ställe man gjort detta. Man byter ut importerad nötfärs till svensk i en blandfärs. Det är precis dessa detaljer man måste jobba mer med, de som vi lite slarvigt kallar för oädla detaljer.

Vi är bortskämda

Fredrik Eriksson, krögare på Långbro värdshus, restaurang Asplund och kreativ ledare för Restaurangakademien, är den som initierade upproret. Han tycker att vi är lite bortskämda med utbudet av råvaror, det syns exempelvis inget i butikerna.

- Jag känner att det kanske inte syns så mycket. Det skulle kunna bli tydligare, nu finns det inte denna råvara, på grund av torkan. Vi är lite bortskämda. Jag ska inte rikta kritik mot handeln men ibland har jag sagt till handlare att det vore skönt om vi tightade ner sortimentet i butik så att man fick längta efter vissa råvaror.

Kock hjärta bonde

Fredrik beskriver att den ultimata lyxen för 35 år sedan var att flyga in färska smultron till Operakällaren. I dag är det finaste när Björn Frantzén kan gå upp på takterrassen och plocka hallon.

­- Man ser samma mönster på Årets kocktävling. När jag vann 1987, visst vi pratade om bra råvaror, men vi pratade inte om ursprung och kontakten med bonden. Kock hjärta bonde, det samarbetet ska vi ta hand om. Jag är väldigt glad att råvarorna hamnar mer i centrum.

Viktig signal för bönder

Åsa Odell, ordförande LRF Kött, poängterade vikten av denna typen av upprop för henne som grisbonde.

- Det som hände i somras med torkan innebar nedbränt gräs, halva skördar, en del fick 30 procent skörd och någon fick 70 procent. Men vi står med väldigt stora förluster. Då behöver vi ta ett beslut, ska vi fortsätta föda upp djur eller ska vi lägga ner. Då behöver man en tydlig signal från marknaden, för min del betyder det väldigt mycket när man ser att svenska råvaror är värdefulla för kockar och konsumenter.

Långvariga konsekvenser

Även Henrik Stridh, vd Äppelriket, reflekterade kring de långvariga konsekvenserna.

- Jag tror inte vi har sett piken på detta ännu. Vi konsumenter förstår kanske, ”oj det har inte regnat på hela sommaren”, men nu tror många det är överspelat. Men det är nu utmaningarna för lantbrukarna kommer. Jag tror det blir tufft 5 år framöver med tanke på de ekonomiska förlusterna i en bransch med så små marginalprodukter som det handlar om i lantbruket. Här gäller det branschen står upp för svenska råvaror de närmaste fyra fem åren.

LÄS MER: 8 anledningar att välja svenskt