– Hur förslaget än skulle utformas så måste det ta hänsyn till EUs statsstödsregler. Både vårt och Jordbruksverkets mål har varit att stödet måste kunna utbetalas så snabbt som möjligt med enkel administration och med så rättvis fördelning som möjligt, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.

Jordbruksverket har skickat över sina förslag till den kommande regeringen över hur del 2 av statens krisstöd ska fördelas till lantbruket. Den nya regeringen beslutar sedan i frågan.

LÄS MER: Ökat intresse för biodrivmedel hos Sveriges bönder 

LRF har valt att förorda Jordbruksverkets alternativ där återbetalning av dieselskatt för förbrukat bränsle rekommenderas. En sådan utbetalning står inte i strid med statsstödsreglerna och hamnar heller inte inom de minimis-reglerna och ger därför chans till en snabb utbetalning inom Skatteverkets utarbetade rutiner. 

Vill att alla går över till fossilfritt

– Genom att stödet bygger på redan förbrukat diesel så innebär det inte ett incitament för ökat körande. Men självklart vill vi inte att det ska missgynna de lantbrukare som redan använder framtidens fossilfria bränslen. På längre sikt vill vi ju att hela lantbruket ska gå övergå till fossilfritt. Därför bearbetar vi regeringen för att även de som kört på fossilfritt ska ha möjlighet att göra en stödansökan. Jordbruksverket håller med oss om detta, säger Palle Borgström.

LÄS MER: Så här klimatsmart jobbar Sveriges bönder

Alternativet, att ta fram helt nya och detaljreglerade förslag till utbetalningssystem, för att stödet om möjligt ska bli ännu mera rättvist, hade inneburit en process som måste ta sig hela vägen genom EUs system för statsstödsregler och slutligen få godkänt av EU-kommissionen.

– Utformningen och godkännandet skulle förmodligen ta lång tid, bli mycket omständligt med krav på detaljuträkningar hur torkan exakt slagit från gård till gård och även inneburit komplicerade ansökningsblanketter med osäkert resultat, säger Palle Borgström.

Stödet kommer i tilläggsbudgeten?

När övergångsregeringen nyligen presenterade sin budget saknades det tidigare utlovade förslaget om krisstödspaket del två till Sveriges lantbrukare samt stödet till branddrabbade skogsägare.

– Det skapar givetvis oro bland våra drabbade medlemmar. Vi arbetar hårt för, och utgår ifrån, att lantbruksstödet kommer med i den kommande nya regeringens tilläggsbudget. Vi hoppas även att partierna nu tar med krisstödet i sina egna budgetförslag inför budgetomröstningen i december. Det är även viktigt av ett annat skäl, eftersom regeringens beslutade sänkta återbetalning av dieselskatt med 27 öre litern nu ytterligare drabbar en stor del av lantbruket och skogsbruket ekonomiskt negativt, säger Palle Borgström.

LÄS MER: "Sveriges bönder betalar 600 miljoner mer i dieselskatt än danska bönderna"

Fördelar och nackdelar
med olika typer av krisstöd

Fördelning baserad på historisk dieselförbrukning
(SJVs första alternativ och det som LRF står bakom)

Fördelar
+ Det finns administrativa system som kan användas för att kanalisera stödet.
+ Det gynnar inte ökad användning av diesel utan baseras på historisk förbrukning.
+ Återbetalningssystemet för dieselskatt är redan godkänt enligt EUs statsstödsregler och behöver inget särskilt godkännande från dem.
+ Rimligt hög träffsäkerhet.
+ Dieselmodellen kan kombineras med åtgärder för de produktionsgrenar där träffsäkerheten är sämre. Jordbruksverket har föreslagit detta för ägg, fågel och trädgård.
+ Det kommer troligt att vara möjligt för de som kör på HVO att ansöka om stöd.

Nackdelar
- De som har liten egen areal och köper in mycket foder missgynnas.
- De som har köpt mycket maskintjänster missgynnas.
- De som lyckats minska antalet körningar med förändrad växtodling får ett sämre utbyte.

Beslutsinstanser som involveras: Regering, riksdag, Skatteverket.

Stöd per produktionsgren
(SJVs andra alternativ)

Fördelar
+ Bättre träffsäkerhet för olika produktionsgrenar som har moderdjur, t ex kor, suggor, tackor, getter.
+ Tilläggsbelopp för vissa branscher som i det första alternativet.

Nackdelar
- Endast generella investeringsstöd till växtodlare.
- Slaktsvinsproducenter är inte inräknade.
- Stödet hamnar inom den redan befintliga stödadministrationen för Jordbruksverket.
- Mer administration än i alternativ 1, bla beroende av statsstödsregler.
- Hästnäringen ligger helt utanför.

Beslutsinstanser som involveras: Regering, riksdag, EU-kommissionen, Jordbruksverket