Hur påverkar Brexit det gröna näringslivet?

Det beror på om det blir en hård Brexit eller inte. Men redan nu ser vi att Arla sänker mjölkpriset till bönderna på grund av Brexit. 

En stor del av Irlands export av kött går till England. Om den marknaden stängs så kommer deras produkter att ta större andelar i övriga EU-länder. 

2015 exporterade EUs övriga länder mer livsmedel och produkter till Storbritannien är till Ryssland. Risken är alltså stor att detta kommer påverka Sverige mer än vad det gjorde efter det ryska importstoppet - vilket skakade om vår bransch rejält, inte minst mejeri, griskött samt frukt och grönsaker.

Även skogsexporten påverkas. Storbritannien är vår största exportmarknad för sågade trävaror. Administration kommer troligen att öka vilket ger högre kostnader, även om inga regelrätta tullar införs. 

Hur påverkar detta CAP-budgeten?

Var åttonde EU-medborgare är brittisk och Storbritannien står för cirka 10 procent av EUs budget. Antingen höjs medlemsavgiften från dagens 1 procent av BNP till 1,14 procent. Eller så skär man i budgeten, som tyvärr svenska politiker vill. Att minska CAP-budgeten går stick i stäv med den nationella livsmedelsstrategin.

Hur ser förslaget ut kring budgeten?

Enligt det avtal som EUs stats- och regeringschefer skrev under den 25 november ska Storbritannien betala som vanligt till EUs budget till och med 2020. Under denna period får Storbritannien ta del av den gemensamma jordbrukspolitiken fullt ut, liksom andra delar av återflödet från EUs budget.
Vid själva utträdet betalar Storbritannien en utträdesbetalning på 39 miljarder euro. Det är ingen straffavgift, det är ett sätt av avsluta boksluten. Genom att lämna EU har Storbritannien valt att lämna över 751 handelsavtal.

Hur viktig är handeln med Storbritannien?

Väldigt viktig. Det är Sveriges fjärde största marknad och världens femte största ekonomi. De EU-länder som exporterar till Storbritannien, som Irland till exempel, måste eventuellt hitta nya exportländer och då kan de produkterna landa i övriga EU-länder. Vilket i sin tur betyder ökat inflöde av importerad mat till Sverige och sänkta priser. Det är det vi ser nu när Arla sänker mjölkpriset.

Hur ser handelsavtalet mellan EU och Storbritannien ut?

Det avtal som nu ligger på bordet borgar för en handelsfrämjande övergångsperiod för EU och Storbritannien. Fram till och med 2020 skulle allt i stort sett vara som idag. Från och med den 30 april 2019, när Storbritannien lämnat EU, kan EU 27 och Storbritannien börja förhandla fram ett framtida handelsavtal.

Det finns utsikter för ett nära förhållande även efter övergångsperiodens slut om parterna får till ett omfattande, djupt handelsavtal. Den politiska deklaration som tagits fram  talar om en så nära handelsrelation som möjligt efter Brexit - ett avtal helt utan tullar och kvoter för alla varor.

Blir det så blir avtalet EUs första handelsavtal som har helt fri handel på jordbruksområdet.

Back stop, vad innebär det?

Utträdesavtalet ger möjlighet till en så kallad ”backstop” där Storbritannien blir kvar i EUs tullunion och då fortsätter EUs handelspolitik att gälla i Storbritanniens förhållande till länder utanför unionen. Storbritannien kan i detta förhållande inte ingå handelsavtal med länder utanför EU och de eventuella importkvoter i WTO som gäller idag blir kvar. 

Tillämpas detta blir hela Storbritannien kvar i både den inre marknaden och tullunionen på obestämd tid. I detta förhållande lämnar Storbritannien EUs gemensamma budget precis som när den inledande övergångsperioden är över och man betalar utträdesbetalningen på 39 miljarder euro.

Hur förberedda är företagen inom det gröna näringslivet?

Det finns ingen undersökning gjord när det gäller de bondenära handlande företagens beredskap för Brexit, men att döma av engagemanget känns det som att den del av gröna näringslivet som har stor export förefaller rusta sig väl för Brexit. Förberedelserna är emellertid svåra eftersom vi ännu inte vet hur det blir.

Precis som för företag i allmänhet är det nog så att det är lättare för stora än för små företag i det gröna näringslivet att anpassa sig till en ny relation mellan EU och Storbritannien efter Brexit. Alldeles oavsett framtida handelsavtal kommer det att vara krångligare att handla med Storbritannien utanför EU än med landet som medlem och del av EUs inre marknad.

Finns det någon vinnare på Brexit?

Nej, och det var också Michael Barnier tydlig med när han mötte LRF. Det finns inga vinnare, men trots det blir det Brexit. "Vi måste respektera demokratin", var Barniers budskap. 

För dig som vill veta mer!
Här är siffror och fakta om EU och Storbritannien - samt LRFs hållning och agerande

 

   Så jobbar LRF med Brexit!

Tagit fram en allmän ståndpunkt kring Brexit som vi bland annat har spelat in till Copa Cogeca.

Rapporterar om händelseutvecklingen i Internationella Perspektiv.

Håller återkommande avstämningsmöten/seminarier kring Brexit-utvecklingen med representanter från EU-kommissionen, näringsdepartementet, NFU (brittiska motsvarigheten till LRF), EUs bondeorganisation Copa Cogeca. Från LRF är det Brysselkontoret, LRF-experter samt branschföreträdare som deltar på mötena.

Deltar i Copa Cogecas speciella ”task force” kring Brexit samt i olika seminarier på temat, t ex ett stort Brexitseminarium som arrangerades i London i somras.

I olika Copa Cogeca-möten är Brexit en stående punkt, den 29 november gästades presidiemötet av EUs chefsförhandlare Michel Barnier för andra gången. "Ingen är vinnare på Brexit", konstaterade han där.