Hej Kjell Ivarsson, expert på LRF, som nyligen besökte ett möte anordnat av NordForsk. Vad handlade mötet om?

Ett år med torka efter en höst med alldeles för mycket regn blev tufft för många. Därför anordnade det nordiska forskningsorganet NordForsk ett möte om hur vi i Norden bättre kan anpassa oss till och lindra klimateffekterna. 

Vad kan klimatförändringarna innebära för oss i Norden?

Det kan innebära att säsongen blir längre och att fler höstgrödor går att odla längre norrut och skördarna kan öka. Dessutom finns det en marknad för fler grödor. Exempelvis efterfrågas vegetabiliskt inhemskt protein som bönor och ärter av många konsumenter idag, liksom helt nya grödor som quinoa. Även djurens sojaprotein kan ersättas med inhemska grödor.

Men den extrema värmeböljan 2018 blev däremot ett oväntat och mycket oönskat problem. Det gällde de flesta, från salladsodlare som förlorade 100.000 kr per hektar till de som saknade foder till sina djur. Nöden är uppfinningarnas moder och många fann nya grovfoder och nya betesmarker, men notan blev ofta för dyr.

Vilka lärdomar kan vi ta med oss från det extrema vädret det senaste året?

Det vi har lärt oss av detta är förstås att använda mer robusta växter med större rotsystem som kan klara torkan bättre. För att vara på den säkra sidan kan det vara klokt att blanda dessa växter med växter som tål skyfall och extrem väta bättre. De flesta fält med foder ska ändå blandas till gårdens egna djur, så varför inte göra blandningen direkt i fält?

För att klara vattnet bättre är det hög tid att se över sin markavvattning. Kanske måste hela fält dräneras om eller åtminstone bör dikesögonen rensas. Sedan kan hela dikningsföretaget längs vattendraget behöva göra en insats för att få bort överskottsvattnet. Inga växter tycker om att simma.