En undersökning av LRF visar att tre av fyra lantbrukare vill ha hjälp i arbetet att säkra vattentillgång för sin odling av livsmedelsgrödor.

Efter den torra sommaren 2018 har allt fler svenska lantbrukarna påbörjat klimatanpassningsåtgärder för att klara situationer med både för mycket och för lite vatten. Ett exempel är de nya så kallade kombidammarna. Det är en damm som kombinerar möjligheten att lagra vatten för bevattning samtidigt som den har en våtmarks ekologiska funktioner för fåglar och växter och fungerar som kväve- och fosforfälla.

EU-stöden börjar ta slut

Flera länsstyrelser beviljar miljöinvestering från EUs landsbygdsprogram för sådana dammar och i flera län börjar medlen för våtmarker och kombidammar nu ta slut flera år före denna perioden med EUs jordbrukspolitik slutar. Samtidigt genomför Studieförbundet Vuxenskolan och LRF, på uppdrag av Jordbruksverket, en omfattande satsning på att aktivera insomnade dikningssamfälligheter. Intresset från lantbrukarna är mycket stort. De här båda exempel visar tydligt att intresset för odlingens vattenfrågor nu ökar starkt.

Stad och land, hand i hand

Det tas också fler kontakter från kommuner som vill undersöka hur landskapet uppströms tätorten kan öka sin vattenhållande förmåga. Syftet är att minska risken för kostsam översvämningar av bebyggelse. I flera länder finns redan avtal mellan städer och lantbrukare om en översvämningspremie som en slags ekosystemtjänst. Det är en påminnelse om att i ett avrinningsområde sitter stad och landsbygd ihop och vattnet behöver ses i den helheten.

Dålig lönsamhet hämmar klimatarbetet

Klimatanpassningsarbetet behöver påskyndas men begränsas både av lantbrukets brist på långsiktig lönsamhet och av kunskapsbrist. Jordbruksverket rapporterade till regeringen under 2018 att för att nå målen i Livsmedelsstrategin behöver takten på täckdikning av åkermark minst fördubblas och till en kostnad på cirka en miljard kronor per år.

Många vattenåtgärder för miljön och för ökad produktion är komplicerade och förutsätter utredningar och lantbrukare slår larm om att de har svårt att hitta rätt hjälp. Det här är de två största hindren för att ur ett vattenperspektiv klimatanpassa livsmedelsproduktionen.

Markus Hoffman, vattenexpert LRF