Vad gör en stiftsskogvaktare?

Det är som att sköta om sin egen skog, fast en väldigt stor skog. Det finns många andra inblandade i skötseln, exempelvis planerare och entreprenörer - som utför själva jobbet i skogen. Vi har en långsiktig inriktning på vår skogsskötsel, vi ska bruka utan att förbruka. Arbetet är väldigt brett och man får ta i alla delar av skogsskötseln, som kontakt med myndigheter, sitta med i olika grupper, hålla i affärsutvecklingssamtal med entreprenörer och så vidare.

Bryter du mot normen som kvinna och skogvaktare?

Jag bryter definitivt mot normer. Jag har fått höra av män i branschen att de är ovana att se en kvinna i rollen, men det har sällan varit något negativt. På möten har de kunnat säga ”Oj, vi är så ovana med detta så du får säga till om vi inte beter oss.” Sen ser jag väl inte ut som urtypen av en skogvaktare, många verkar förvänta sig en skäggig man i gröna kläder och så kommer jag med kjol och blus på möten. Det har också varit positiva reaktioner från markägargrannar och entreprenörer. De har varit ovana men insett att det inte är någon skillnad på om det är en man eller kvinna.

Vad säger du till andra kvinnor om yrket?

Att det kan vara rätt tufft och intensivt, det händer mycket. Du behöver vara tillgänglig, och ta många, ofta snabba beslut i en mängd olika frågor. Du måste vara skärpt och jag kan nog upplevas lite fyrkantig och strikt i kontakt med grannar och entreprenörer, men det är många regelverk att följa och viktigt att nå fram med rätt information om vad som gäller och ska göras.

Kan ditt yrke bli mer attraktivt för kvinnor?

Jag tror att skogen och de yrken som finns där behöver synas mer i media. Att skogsbranschen inte bara syns i media när det är körspår eller annat negativt, utan att vi allmänt måste visa upp oss och det positiva med yrket och att det är ett alternativ för tjejer. Så att fler tjejer vågar sig hit. Vi finns och vi kan lika väl som männen.

Vad lockade dig till yrke?

Att få förvalta skog och göra det bästa av markerna under en period. Och att ta beslut, följa upp konsekvenserna och hela tiden lära mig och utvecklas. 

Vad är roligast med yrket? 

Det är att få arbeta med helheten. Det är många beslut och mycket problemlösning – det är sådant man utvecklas av. Jag lär mig nya saker hela tiden och träffar mycket folk, men är samtidigt ensam i många beslut. 

Vad har du för bakgrund och behövdes det särskild utbildning?

Man bör ha en skoglig högskoleutbildning. Själv hade jag tänkte bli brandingenjör men min mamma hittade en grundkurs i skogsbruk som jag hoppade på efter gymnasiet. Det var teori och en hel del praktik där jag lärde mig köra röjsåg, motorskog, skotare och skogsskötsel. Det gav behörighet till skogsmästarutbildningen, som så småningom ledde mig in till yrket som stiftsskogvaktare. Så det var egentligen en slump att jag kom till yrket även om jag alltid har gillat skog och varit mycket med min pappa i skogen.

Är ni flera i samma roll?

Jag är rätt ensam i min roll rent fysiskt, men nu sitter jag i ett företagskluster där det finns folk att fika med, mina skogliga kollegor har jag mycket kontakt med via telefon. Annars är vi ett trettiotal i samma roll som mig, spridda över landet, och av dessa är tre kvinnor. Det är ganska låg omsättning på de här tjänsterna och det kan vara en anledning till att vi är få kvinnor än så länge.

LÄS MER: om kvinnors arbete i det gröna näringslivet.