På tisdagen släppte Jordbruksverket siffrorna för svenskarnas förbrukning av kött under 2018. Siffrorna visar att de trender som började synas 2017 fortsätter. Köttkonsumtionen totalt i landet fortsätter minska men den svenska andelen av det kött som säljs fortsätter öka.

För 2018 var den svenska andelen av nötköttet 55 procent, en ökning med fem procentenheter från året innan. För gris var den svenska andelen 75 procent och lamm 30 procent.

LÄS MER: Svenska bönor vinnare i vegetarisk trend

I allmänna debatten, och inte minst sociala medier, ställs ofta kött och vegetariskt mot varandra. Men den som gräver lite djupare i siffrorna ser att ökningen av andelen svenskt kött och den vegetariska trenden kan vara två sidor av samma mynt. Klart är att båda ökar, samtidigt.

- Klimathänsyn, hälsofokus, mattrender, och djuretik är faktorer som brukar lyftas fram i analyser av konsumtionsutvecklingen idag, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Ursprung blir viktigare

Elina Matsdotter, hållbarhetschef på organisationen Svenskt Kött, menar att matens ursprung blir allt viktigare för konsumenterna.

- Det blir mindre viktigt att maten är ekologisk och mer viktigt att den är svensk och närproducerad. Vi har lyckats berätta om de svenska mervärdena; att vi har en bättre djuromsorg än resten av världen, en mer effektiv produktion med lägre klimatpåverkan och sedan finns det också andra värden som arbetstillfällen och självförsörjning.

LÄS MER: Svensk mat är klimatsmartast

Under 2018 ökade produktionen i landet av nöt, gris och lamm men detta hänger inte nödvändigtvis ihop med efterfrågan på svenskt kött enligt Elina Matsdotter. En del av ökningen kan förklaras med torkan.

- Det har varit brist på foder och att man har varit tvungen att slakta för att ha mat till djuren.

Mindre tydliga gränser

När det gäller mattrender ser hon hur gränserna mellan kött och vegetariskt blir allt mindre tydliga, särskilt hos unga.

- Vi ser det i andra undersökningar också att det finns en ökad omsorg om vad som finns på tallriken. Fler säger att de är flexitarianer. De äter mest vegetariskt  men kött ibland och då ska de helst vara svenskt. Eftersom politiken och samhället inte klarat av att lösa klimatfrågan vill de göra något åt det själva.  Då ändrar man sina konsumtionsvanor och försöker välja det som är mer klimat- och miljövänligt.

LÄS MER: Så lite får bonden för varje handlad krona

DAGENS NYHETER: Bojkotta brasilianska biffen - våga fråga om ursprungsmärkning