1. Vattendirektivet tar inte hänsyn till klimatförändringarna vilket lägger en oförtjänt stor skuld på jordbruket när det kommer till näringsläckage.

2. Den lokala förankringen och jordbrukets möjlighet att komma med information, synpunkter och inspel fungerar inte så som direktivet förkunnar.

3. Faktiska förbättringar i vattendragens status kommer inte fram eftersom det alltid är den sämsta faktorn som avgör klassificeringen. Principen one-out-all-out gör att åtgärder som vidtas inte leder till någon förbättring i teorin, men i praktiken.

4. Klassningen för kraftigt modifierat vatten, ”KMV-klassning” fungerar inte enligt direktivet.

5. Undantagen enligt direktivet är för smalt definierade och hindrar jordbruket från att expandera.

LÄS MER: Lönsamt jordbruk måste gå hand i hand med vattenskydd

LRF ska, senast den 29 mars, ge konkreta exempel på hur kostnaden överstiger nyttan i vissa fall och tydliggöra det samt svenska lantbrukarnas syn på vattendirektivet.

SE WEBBINARIET: Lär dig mer om Vattendirektivet i webbinariet från 2018.

För dig som vill veta mer!

Vad är vattendirektivet? EUR-Lex förklarar 

Vattenmyndigheterna: Sverige är uppdelat i 5 vattendistrikt 

Länsstyrelsen: 3 former av miljöövervakning