Så här inleds debattartikeln i Dagens Industri:

Ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv är av avgörande betydelse för tillväxt och välstånd i Sverige. Med rätt förutsättningar och långsiktighet kan företagen möta de utmaningar och möjligheter som globaliseringen, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen innebär.

Ett av de största hindren för ett konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige just nu är den kraftigt ökade regelbördan och ineffektiviteten i de regelverk som omgärdar företagandet i Sverige.

Vidare hamnar regelförbättring alltid i topp tre av de frågor som företagen pekar ut som de största tillväxthindren. Det är med andra ord ett område som måste finnas med om man vill bedriva en seriös näringspolitik.

Inga förbättringar sedan 2015

På inbjudan av Näringslivets Regelnämnd, NNR, besöker i dag OECD Sverige och träffar den svenska näringsministern för att redogöra för de svenska resultaten i sin undersökning Regulatory Policy Outlook 2018.

Undersökningen, som handlar om arbetet med regelförbättring och styrning i samtliga OECD-länder och EU, visar att Sverige halkar efter i regelförbättringsarbetet och att inga förbättringar skett sedan förra undersökningen 2015.

6 miljarder dyrare administration 

I Sverige har regelbördan för företagen över tid ökat explosionsartat. Tillväxtverkets mätningar visar att företagens administrativa kostnader har ökat (netto) med sex miljarder kronor på fem år.

Under åren 2016 och 2017 uppgick den sammanlagda nettoökningen av företagens totala kostnader till följd av nya och förändrade regelverk till tio miljarder kronor. 29 procent av tillfrågade företagare upplever dessutom att det har blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med för ett år sedan.

Som jämförelse kan vi nämna att endast 2 procent anser att det har blivit enklare (NNR/SKOP 2018). Detta är ett underbetyg.

Regeringen har ställt sig vid sidlinjen

Regelrådets granskningar visar att en stor del av konsekvensutredningarna beträffande förslag till nya eller förändrade företagsregler håller låg kvalitet.

Samtidigt konstaterar ESO i sin rapport ”Tänk efter före” om samhällsekonomiska analyser från 2018, att den svenska regeringen valt att ställa sig vid sidan av det utvecklingsarbete för metodutveckling och implementering av samhällsekonomiska konsekvensanalyser som EU och OECD driver.

Överimplementering i Sverige

Många företag upplever också en överimplementering eller annorlunda tillämpning av EU:s regelverk i Sverige jämfört med hur det är i andra länder. Detta leder till ökade kostnader och i förlängningen dyrare produkter och tjänster.

Undertecknade har genom Näringslivets Regelnämnd, NNR, presenterat flera konkreta regelförbättringsförslag på systemnivå för regeringen, som skulle förbättra företagsklimatet och främja svensk tillväxt och därmed konkurrenskraft.

Vi uppmanar nu regeringen att bjuda in till konkreta samtal om hur vi får bukt med det skenande regelkrånglet, skriver de 22 företrädarna. 

Läs hela uppropet här