Den främsta uppgiften är att ta fram mål och strategi för hållbarhetsarbetet i de gröna näringarna. Men Jens Berggren har också diskussioner inom LRF kring klimatförändringens konsekvenser och om hur man ska tolka en del av de siffror som florerar. Mest rörigt blir det när man tar globala siffror och applicerar dessa på svenska förhållanden.

Jordbruket 11 000 år gammalt

Jens föredrag tar början i tidig Holocen, för ungefär 11 000 år sedan. Då började människor lämna jagandet och samlandet för att ägna sig åt jordbruk på ett par olika ställen i världen samtidigt. Det var först då klimatet på jorden blev tillräckligt stabilt för att för att vi skulle kunna klara oss som bofasta jordbrukare.

LÄS MER: Sverige ett av få OECD-länder som ökar produktionen men minskar klimatpåverkan

– Människor lever ganska väl i olika klimat, vi kan klara av extremer när vi är någorlunda förberedda på dem. Människor, våra samhällen och djur och natur är anpassade till en viss typ av klimat med växlingar mellan årstider inom någorlunda snäva gränser. Det är plötsliga och oväntade förändringar långt utanför det normala som ger stora problem, så kallade extremväder, säger Jens Berggren.

Grön revolution räddade en miljard

Nästa gröna revolution för jordbruket kom på 1950- och 1960-talen och förde med sig handelsgödsel, växtskyddsmedel och billig fossil energi. Verktyg som har tredubblat den globala matproduktionen och räddat mer än en miljard människor från svält, skyddat orörda marker från att odlas upp och halverat jordbrukets vattenanvändning per capita.

– Dessa verktyg skulle kunna göra extra stor nytta i ett allt tuffare klimat, men eftersom de har vissa biverkningar gör vi vad vi kan för att hitta ännu bättre lösningar och använder dessa sparsamt och varsamt, säger Jens Berggren.

Sverige har ett ansvar mot övriga världen

Sverige ligger bra till. Klimatförändringen kommer att drabba oss i mindre utsträckning än den drabbar andra. Svensk djurvälfärd är dessutom betydligt bättre än de flesta andra länders, vilket gör vår produktion effektivare eftersom friska djur producerar bättre. Därför, menar Jens Berggren, har vi också möjlighet och ett ansvar att försörja en större del av världen med bra mat.

Europeiska miljöbyrån har tagit fram en karta som visar dagens stora livsmedelproducenter i EU får det tuffare i framtiden och att värdet på marken ökar i norra EU, och framför allt Sverige.

– Nu när det fysiska klimatet börjar bli tuffare och mer växlande, måste politikerna göra sitt för att mildra företagsklimatet och skapa stabilitet och utrymme för anpassning och utveckling. För Sveriges och världens framtid måste vi värna vår alltmer värdefulla jordbruksmark och våra kompetenta bönder.

Sverige mot världen i siffror

Vatten 1-50. Svensk nötköttsproduktion använder i genomsnitt 50 gånger mindre vatten än globalt.

Insektsmedel 3-97. Av den mat vi äter i Sverige står den inhemska produktionen för endast 3 procent av användningen av insektsmedel. Läs mer här

Nötköttets klimatpåverkan 40-60. Svensk nötköttsproduktion har cirka 60 procent lägre klimatpåverkan. Läs mer här

Mjölkens klimatpåverkan 56-100. Svensk mjölkproduktion har 44 procent lägre klimatpåverkan än globalt.

Eva Åström