I de underlag Jordbruksverket nu skickat till regeringen om hur landsbygdsprogrammet ska hanteras under åren 2021 och 2022, har myndigheten tittat på tre budgetscenarier:

  • Bibehållen budget
  • Minskning med 15 procent
  • Minskning med 30 procent

LRF ifrågasätter varför Jordbruksverket inte också har tittat på förslag kring en ökad budget? Den gröna given, ”Green Deal”, som EU-kommissionen nyligen lanserade, med strategierna Farm to Fork och Biodiversitetsstrategin, innebär nya stora åtaganden för lantbruket. Inte minst kring miljö där CAP, den europeiska gemensamma jordbrukspolitiken, kan vara ett medel att nå de mål som sätts upp.

Men om inte tillräckliga medel avsätts från EU-budgeten till det svenska landsbygdsprogrammet, så anser LRF att regeringen och riksdagen som kompensation måste besluta om att skjuta till ytterligare nationell medfinansiering. En kraftfull nationell medfinansiering till pelare 2 av den gemensamma jordbrukspolitiken är en viktig satsning på hållbarhet för Sverige.

Ersättningarna avgörande för konkurrenskraften och miljöarbetet

Precis som Jordbruksverket anger i sin rapport är jordbrukarstöden – det vill säga miljöersättningarna, kompensationsstödet och djurvälfärdsersättningarna – avgörande för det svenska jordbrukets internationella konkurrenskraft och jordbrukets bidrag till miljönytta och minskad miljöpåverkan. Det är dock flera delar som blir lidande av minskad budget. LRF är kritiskt till att Jordbruksverket föreslår att miljöersättningarna för vallodling i slättbygd och skyddszoner stryks även vid bibehållen budget. Det sänder felaktiga signaler för jordbrukets miljöarbete.

LRF delar Jordbruksverkets uppfattning om att vissa åtgärder, som idag ligger i landsbygdsprogrammet, borde kunna hanteras nationellt. Det handlar exempelvis om åtgärder som rovdjursavvisande stängsel och bredbandsinstallation, men det förutsätter givetvis att det avsätts medel i den nationella budgeten för dessa åtgärder.

Läs Jordbruksverkets yttrande här (pdf)